Ännu i början av april sa Turkiet att landet stöder Finlands målsättningar, enligt president Sauli Niinistö.
– Jag hade ett positivt samtal med Turkiets president Erdoğan. Jag tackade presidenten för hans insatser för fred i Ukraina. Turkiet stöder Finlands målsättningar, skrev Niinistö på twitter den 4 april.
För Mellanösternanalytiker Aras Lindh vid Utrikespolitiska Institutet i Sverige kom Turkiets invändningar som en överraskning, men ändå inte.
– Jag ska väl inte säga att jag hade kunnat förutse det men om jag hade ombetts reflektera kring det hela så hade man nog i alla fall kunnat peka på att det fanns en sådan här risk.
Taktiskt agerande
Turkiets plötsliga invändningar kom helgen innan Sverige och Finland lämnade in sina Nato-ansökningar i maj.
Enligt Aras Lindh framstår det hela i efterhand som ett väldigt taktiskt agerande från Turkiets sida.
– Det var en väldigt kritisk tidpunkt när Turkiet för första gången framförde sin kritik.
Turkiet har genom att opponera sig mot Finlands och Sveriges Natoansökningar fått tillfälle att lyfta fram bland annat sina säkerhetsintressen vid landets södra gräns, det vill säga oroligheterna i Syrien och de kurdiska grupper som dominerar där.
Enligt Lindh fungerar det här också som ett effektivt inrikespolitiskt verktyg med tanke på nästa års president- och parlamentsval i Turkiet.
– Det finns ett stort stöd här för den linje som den turkiska regeringen driver.
Det här i sin tur gör att regeringen kan flytta fokus från landets krisande ekonomi och regeringspartiet AKP:s sviktande opinionssiffror, säger Lindh.
Turkiets anklagelser
Turkiet hävdar att Finland och främst Sverige skyddar terrorstämplade kurdiska grupper, som till exempel medlemmar i det kurdiska arbetarpartiet PKK.
Det här trots att PKK har terrorklassificerats av EU, och därmed också Finland och Sverige.
Turkiet kräver att Finland och Sverige utlämnar kurder som de anser har kopplingar till PKK eller det kurdiska partiet i norra Syrien, PYD.
Svenska signaler till Turkiet i ny utrikesdeklaration: "Inom Nato bidrar man till Turkiets säkerhet"
Också en hävstång gentemot USA
Lindh påpekar att invändningarna mot Finlands och Sveriges Natoansökningar fungerar som en hävstång för flera olika saker för Turkiet.
Bland annat kunde det eventuellt hjälpa Turkiet i förhandlingar med USA om framtida köp av amerikanska stridsflygplan.
– Det pratas en del om att Turkiet skulle kunna vara ute efter att kanske få vara med igen om utvecklingen av nästa generations amerikanska stridsflygplan F-35, eller att få en uppdaterad version av F-16, som Turkiet redan har.
Förutom gentemot USA, har Turkiet nu också en viss hävstång gentemot Ryssland.
– Beslutet om huruvida Natos gräns mot Ryssland förlängs med över tusen kilometer är nu i Turkiets händer, säger Lindh.
Turkiet vill kanske få Nato att terrorklassificera YPG
Lindh tvivlar på att Turkiet bara skulle ha ett enda syfte med sina utspel kring Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap.
Men av alla de frågor som Turkiet har lyft upp tror Lindh att det mest centrala för Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan är de frågor som stöder hans egen och hans partis möjligheter att hålla sig kvar vid makten.
– Det talar ju för den inrikespolitiska aspekten vilken är tätt förknippad med frågan om PKK och de syrisk-kurdiska organisationerna som enligt Turkiet i princip hör till samma organisation.
Enligt Lindh betyder det här ändå inte nödvändigtvis att det är Finland och Sverige som ska uppdatera sin klassificering av till exempel YPG.
– Det kan lika gärna betyda att man vill att Nato ska terrorklassificera YPG, vilket inte är fallet i dag.
PYD:s väpnade gren YPG är terrorstämplad i Turkiet och ses som en förlängning till PKK.
Kommer Turkiet verkligen att stoppa Finland och Sverige?
Diskussionerna mellan Finland, Sverige och Turkiet pågår kontinuerligt på tjänstemannanivå.
Enligt Lindh finns det tecken, även på den turkiska sidan, som tyder på att förhandlingarna kring Natomedlemskapen rör sig framåt.
Samtidigt finns det tecken som tyder på motsatsen, då Turkiet till exempel gärna framhåller att Grekland tilläts blockera Makedoniens Natomedlemskap i över tio år.
– Förutsättningarna var förvisso annorlunda då i jämförelse med vad de är nu. Det kanske har en annan strategisk betydelse för Nato att man kunde integrera hela Norden i Nato i och med att det utspelar sig ett krig, påpekar Lindh.
Förväntningar på toppmötet i Madrid
Förväntningarna på att nå en lösning på Turkiets invändningar mot Finlands och Sveriges Natoansökningar under Natos toppmöte i Madrid den här veckan ser små ut.
Trots det här vill Aras Lindh inte utesluta att man kommer att uppnå vissa framsteg.
– Vi kan få en klarare bild av vad Turkiet hoppas få igenom.
Samtidigt tror Lindh att det kan finnas krav som Turkiet inte vill offentliggöra.
– De krav som Turkiet har riktat mot Sverige och Finland är de krav som Turkiet vill att vi ska diskutera, men det kan finnas andra faktorer med i det här som sköts i mer slutna sammanhang där vi inte har någon vidare bra insyn.
Turkiet publicerar krav för att kunna godkänna Sveriges Natoansökan – Finland nämns inte alls