Vägen den var mycket lång och många har jag mött.
Det är väl lite så man får lov att omskriva Tove Janssons Höstvisan, så att orden passar in på midsommaraftonens förmiddag då Yle Östnylands reporter susar iväg med bilen mot Pellinge.
Vägen ner från Borgå centrum till Pellinge känns onekligen lång, med sina många backar och branta kurvor. Slutligen skymtar ändå färjfästet nere vid Sunisundet.
Det doftar salt havsvatten och känns varmt i luften, trots att det fortfarande är rätt mulet väder. Men solen ska komma fram bakom molntäcket, lovar ortsborna.
Tillsammans med Tirmobon och jordbrukaren Bo-Johan Johansson blickar vi ut över de dryga tio bilar som står i färjkön och vill över till Pellinge. Klockan är 10 på förmiddagen.
– Det ser nog normalt ut för den här tiden, och färjan drar ganska bra. Så det fungerar, konstaterar han.
Den gula vajerfärjan kan bära 70 ton. 277 meter får man åka för att ta sig över till andra sidan.
Johansson, som bor en bit ifrån färjfästet på Tirmosidan, är van att följa med färjköerna. Dagen innan var här betydligt mer livat.
– Då var här nog några hundra meters kö som bäst. Men ska man med färjan får man vänta lite ibland.
Det lönar sig alltså att packa ner tålamodet i bagaget då man vill fira midsommar på Pellinge. Och det lönar sig att starta i god tid om man har en tid att passa.
Vill man vara riktigt smart så gör man som Marina Kurki. Hon har nämligen förstått att dagen till ära välja cykeln som fortskaffningsmedel.
Efter några snabba inköp i skärgårdscentret står hon redo att åka över till Pellinge igen. Och som cyklist kan hon vandra ombord med cykeln på färjan, utan att bekymra sig över bilköer.
Hon har bott på Pellinge i över 25 år. På pakethållaren har hon satt fast midsommarölen, och i övrigt är det till exempel nypotatis och jordgubbar som hör till firandet.
Kurki ska cykla hem med varorna och är sedan på väg till det populära caféet på Sandholmsudden, där sommartorget är öppet fram till klockan 12.
Hon tycker det är roligt med sommargäster och turister på ön, eftersom det är lugnt på vintern.
Klang och bang. Färjan har kommit över till andra sidan; resan är kort och tar inte många minuter.
– Vi får se om lådan hålls på cykeln, skrattar Marina Kurki innan hon trampar iväg.
Och den verkar hänga kvar, åtminstone då Yles bil passerar Kurki lite senare och reportern visar tummen upp.
Efter några kilometrar är det dags att svänga av mot Sandholmsudden, men sen blir det stopp.
Det är långa bilköer ner till torget och bort därifrån, och trafiken dirigeras. Duktiga FBK:are visar alla bilar till sina rätta platser så allt löper smidigt.
För den som är rädd för folksamlingar är kanske torget inte den bästa platsen på midsommaren. Men för den som älskar att träffa bekanta och längtar efter att se folk efter livet i en coronabubbla är det här paradiset.
Midsommartorget hör till Borgåbon Carola Bäckmans traditioner. Det var på 80-talet hon var här första gången.
– Midsommaraftonen ska jag tillbringa hos vänner på Lill-Pellinge. Vi är några par som samlas turvis hos varandra på midsommarafton.
Även Sandra Hannula och Kristian Nyholm har varit på torget i Pellinge flera gånger.
– Jag brukar inte köpa så mycket här på midsommartorget, det är mer att komma hit och umgås. Ungefär varannan som kommer emot är bekant, konstaterar Nyholm.
Magdalena Weckström och Ellen Weckström är klädda i härliga blomsterkransar där de står vid uteserveringen.
– Det är en tradition inom familjen att binda kransar till midsommar, berättar de glatt.
En bit bort är det bråd handel på gång vid de röda försäljningsbodarna. Fiskaren Johanna Kellgren är nöjd med antalet besökare.
– Försäljningen har kommit bra igång. Genast klockan nio på morgonen var här folk i kö. Färsk fisk, strömmingsinläggningar och kallrökt har vi nog ännu kvar.
I år har det varit tal om att priset på fisk gått upp i butiker och restauranger. Också Johanna och hennes man Jörgen Kellgren har fått se över prissättningen.
– Tyvärr. Det känns inte alls roligt, men faktum är att bränslepriserna då vi åker ut till laxryssjorna har blivit så höga. Vi försökte ändå ta en medelväg tillsammans med de andra försäljarna. Vi vill att människor har råd med inhemsk fisk på matbordet.
Priserna har alltså inte höjts så mycket som de borde ha höjts, berättar Kellgren. Och tillsvidare verkar kunderna vara beredda att betala lite mer för att få sin fisk till midsommar.
Och det är inte bara fisk kunderna vill ha. Anne-Maj Johansson, som bland annat säljer sommarblommor och grönsaker, har fullt upp med att betjäna. Dessutom är hon stuguthyrare, och även där har efterfrågan varit stor.
– Påsken var ännu lugn, men sen körde det på. Vi har hela säsongen uthyrd. De flesta gästerna kommer från Helsingfors, men i år har vi också haft gäster från Tyskland, Schweiz, England och Danmark.
De senaste två coronaåren har inneburit ett uppsving för hennes stuguthyrning.
– Vi har aldrig haft så många förfrågningar och eftersom säsongen är kort kan vi ju inte ta emot fler än vi har kapacitet för. Så jag kan inte klaga på coronatiden.
Även Anne-Maj Johansson är nöjd med torgdagen och den livliga kommersen. Då Yle Östnylands reporter återvänder till parkeringen bekräftar en ordningsvakt att det finns rekordmånga bilar här.
Dags alltså att förbereda sig på en liten kö då man vill tillbaka till fastlandet.
På väg till färjan ser reportern en flicka som köper glass. Det känns som ett mycket bra val den här midsommaraftonen, för sommaren ska vi njuta av nu. Som Tove Jansson sa – en sommar går förbi, den är alltid lika kort.
