Kim Strandberg fick 489 885 euro för att finansiera ett fyraårigt forskningsprojekt om affektiv polarisering.
Förenklat betyder affektiv polarisering att vi tänker väldigt olika och tycker illa om dem som tycker annorlunda. I projektet vill man förklara varför vissa blir så affektivt polariserade.
– Till exempel om jag skulle vara väldigt emot miljöåtgärder så börjar jag tycka väldigt illa om personer med gröna åsikter och de som vill värna om naturen. Då är jag affektivt polariserad, säger Strandberg.
Forskningsprojektet handlar enligt Strandberg om att förklara begreppet och undersöka vilken roll våra känslomässiga reaktioner spelar i processen.
Finländarna inte polariserade
Enligt Strandberg är miljöfrågor, invandringsfrågor och EU-frågor det som delar finländarna mest.
– Finländare är inte så polariserade, så det här fenomenet verkar större än vad det visar sig vara när man börjar forska i det. Men ändå är det jätteintressant att ta reda på varför vissa människor blir väldigt affektivt polariserade.
Strandberg säger att finländare eventuellt håller på att bli mer polariserade. Han nämner flerpartisystem och stark public service media som två faktorer som motverkar polarisering i samhället.
– Vi som människor är inte så politiska av oss. De allra flesta av oss tänker inte på politik i vardagen och det dämpar tendensen att göra allt politiskt. Ibland känner vi oss lite oense och arga, men när det kommer en kris som pandemin eller kriget i Ukraina, så är vi väldigt snabbt överens i Finland. I grunden är vi eniga, men ibland när det finns för lite att göra så kan det bli lite smågnabb, säger Strandberg
Forskningsprojektet är fyra år och ska avslutas i augusti 2026. Strandberg berättar att det redan nu pågår några mindre forskningsprojekt som delvis berör samma ämne.
– Det här med känslornas roll är för mig väldigt nytt. Vi kommer att vara i Media citys Experience lab för att kunna mäta hur folk reagerar känslomässigt på olika sociala mediers innehåll.
Fler anställda
I praktiken innebär finansieringen från Finlands akademi att man troligen kommer att anställa två personer med doktorsutbildning, en doktorand och en assistent.
– Det är bra med finansiering just nu, därför kan vi expandera lite i personalstyrkan. Plus att det möjliggör den här forskningen, säger Strandberg.
Vid samma fakultet, Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi på Åbo Akademi i Vasa, finns Marina Lindell som också hon har beviljats nästan 500 000 euro för sitt forskningsprojekt.
– Det är en jättestor framgång. Vi ska komma ihåg att det här är den svåraste finansieringen att få i Finland. Vi var ju flera som var i slutomgången också. Jag är otroligt imponerad, säger Strandberg.
Opinionsbildning
– Att få finansiering från Finlands akademi är det som forskare helst vill ha. Dels för att det är ganska få som får det eftersom konkurrensen är jättehård, men också för att det möjliggör att man kan forska på heltid i fem år, vilket är en lång tid att forska om det primära forskningsintresset, säger Lindell.
Hon säger att finansieringen ger möjlighet till samarbete med forskare runt om i världen.
Lindell har sökt finansiering från Finlands Akademi också tidigare. Hon hade lämnat in forskningsplanen och ansökan i september och säger att hon nästan hunnit glömma bort hela saken.
– Man får ett e-postmeddelande och loggar in på e-tjänsten. Man får alltid ett utlåtande med lite feedback på vad man kunde förbättra och vad man är bra på. När jag loggade in och möttes av det positiva beskedet, trodde jag inte att det var sant. Jag blev överlycklig, säger Lindell.
Lindell tror att det som gjorde att hon den här gången fick ett positivt besked, var att temat för forskningen låg rätt i tiden, att hon har ett internationellt nätverk och att forskningsmiljön både i Vasa och Åbo gör att det finns bra forskare.
Svårt att ändra åsikt
Lindells forskningsprojekt handlar om hur olika budskap ramas in.
– Vi utsetts dagligen för över 200 försök att påverka vår åsikt, när man läser tidningen, när man lyssnar på nyheterna och när man diskuterar med sina vänner.
Lindell säger att den åsikt man från början får, är väldigt svår att att förändra längre fram.
– Hur frågan framställs när du hör den första gången påverkar väldigt mycket hurudan åsikt du har längre fram.
Hon tar ett nytt regeringsförslag som exempel, förslaget kan leda till 80 procents sysselsättning eller 20 procents arbetslöshet.
– Det är samma information, ingen information är fel, men det är olika sätt att lyfta fram olika aspekter. Ett annat exempel är yttrandefrihet jämte mot hatprat.
I forskningsprojektet kommer Lindell bland annat att undersöka hur människor påverkas av dem de diskuterar med.
– Det ska handla om hur man påverkas man när man diskuterar med likasinnade, hur man påverkas när man diskuterar med folk av olika åsikter och hur tar man emot olika typer av budskap.
Lindell säger att en sak som diskuteras inom forskningen nu är hur man lyssnar och hur det påverkar ens åsikter.
Johan Korhonen, biträdande professor i pedagogisk psykologi vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa har beviljat finansiering av Finlands Akademi. Han fick ungefär 280 000 euro för ett forskningsprojekt om undervisningen i matematik.