– Det är kanske en lite ny värld för oss finländare. Vi är mitt i ett stormaktsspel som vi har varit lyckligt lottade att vara utanför.
SFP:s Eva Biaudet syftar förstås på Turkiets blockering av Finland och Sverige från att ens få inleda medlemskapsförhandlingar i Nato. Som motvikt kräver Turkiet eftergifter till exempel när det gäller inställningen till den kurdiska minoriteten och vapenexport till Turkiet.
– Turkiets sätt att hantera situationen är kanske ett större problem för Nato självt än för Finland och Sverige. Finland har ett exceptionellt starkt och väl fungerande försvar. Det ska trygga vår säkerhet om det skulle komma till en sådan situation som vi alla tänker att inte ska komma.
"Natomedlemskapet ska inte förändra vår rättsstat"
Ett medlemskap i Nato är vårt bästa möjliga skydd i en värld som inte är rationell, säger Biaudet. Hon hänvisar till det överraskande och grymma ryska anfallskriget i Ukraina.
Medlemskapet förändrar inte Finlands människorättspolitik, säger hon.
– Jag tror inte vi ska förändra oss. Vi är förstås samma rättsstat, också som Natomedlem Det skulle inte vara någon idé, vi har ingenting att försvara om vi inte försvarar vår demokrati, våra mänskliga rättigheter och vårt sätt att fungera. Vi kommer inte att förändra vår politik på den punkten, säger Biaudet.
"Inte bara Ryssland som hotar mänskliga rättigheter"
Snart är vi där, tror Biaudet. På väg in i Nato som inte bara är en militär, utan också en politisk allians. I en ny strategi som ska godkännas vid toppmötet i Madrid ritar man upp framtiden för Natos - och medlemsländernas - politik och militära verksamhet.
Ryssland är det största hotet och fienden. Kina nämns som hot både för ekonomi och västerländska värderingar, och för de mänskliga rättigheterna.
Men Biaudet hör till dem som också har varnat för brott mot mänskliga rättigheter bland Natomedlemsländerna. Turkiet som nu försvårar Finlands inträde i Nato är inte något drömland i behandlingen av sina medborgare, minoriteter och framförallt opposition.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har upprepade gånger betonat att han gärna ser Sverige och Finland som medlemmar i alliansen, gärna snabbt. Han sa det i Gullrandsamtalen och på nytt vid en presskonferens i Bryssel inför Natos toppmöte.
"Turkiets säkerhetsoro en oro också för Nato"
Stoltenberg betonade att Nato jobbar hårt för en snabb behandling och godkännande av Sveriges och Finlands medlemskap. Men samtidigt måste Turkiets säkerhetsoro beaktas.
Turkiet är ett viktigt land för Nato, och det är bättre att landet är innanför alliansen, säger Biaudet. För det finns de som luftar tanken på att det kanske är Turkiet som inte platsar i försvarsalliansen. Men det är ingen lösning för Biaudet.
– När man tänker på Natos roll för att stärka ett gemensamt försvar, så har det förstås en stor betydelse att Turkiet är med. Alternativen är inte så hemskt mycket bättre, påpekar hon. Vem skulle Turkiet då samarbeta med om inte i Nato? Stormaktspolitik är ibland ganska hårt.
Vad måste Finland offra?
Man kan fråga om Finland, Sverige och omvärlden snart tvingas offra också kurdiska samarbetsparter för att få fart på medlemskapet. Sådana som man har samarbetat med i kampen mot terrorgruppen IS?
– Jag tycker absolut inte det. Det är här som Turkiets agerande är mest motstridigt. Helt klart har Turkiet också utsatts för terroristangrepp och våldsamt angrepp. Men de har ju också själv angripit kurder som uttryckligen har ställt sig till förfogande för att kämpa mot IS. Och vi upplever ju att det är IS som är det värsta terrorhotet.
Biaudet är orolig för att man i Turkiet på något vis vädrar morgonluft för att kunna angripa kurderna i Syrien. Man räknar kanske med ett mindre starkt fördömande från de andra Natoländerna och västländerna än annars, i och med att utvidgningsprocessen i Nato just nu är så viktig
– Det är inte möjligt att sluta ögonen för sådant. Ingen får angripa ett annat land eller människor, inte i sitt eget land och inte utanför de egna gränserna, säger Biaudet.