– Jag blev lite förvånad över att man faktiskt kunde komma överens. Jag hade förväntat mig att man igår kunnat enas om en handlingsplan, inte en färdig överenskommelse. Men det här är ett väldigt stort framsteg för Finland och Sverige, säger Paul Levin som är föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Finland och Sverige gick med på många av Turkiets krav i avtalet för att komma vidare i Natoprocessen.
– Att man lyckades nå ett avtal har delvis att göra med att Finland och kanske framförallt Sverige var villiga att gå ganska långt för att tillmötesgå de turkiska kraven.
Levin misstänker också att det för att få till stånd en överenskommelse krävdes amerikansk press på Turkiet och eventuellt amerikanska morötter till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.
Ett möte mellan president Joe Biden och Erdoğan verkar också vara på gång, enligt Levin. Det här skulle vara det första mötet mellan de två presidenterna.
– I vissa avseenden har Finland och Sverige gjort eftergifter för Turkiet. Kanske allra tydligast är det som Turkiet kallar för ett vapenembargo. Man har signalerat att man som Natomedlemmar kommer att se på vapenexport till ett annat Natoland, som Turkiet på ett annat sätt än man gör i dagsläget, säger Levin.
Stora skillnader i terrorlagstiftning
I dokumentet står att Finland, Sverige och Turkiet gemensamt ska bekämpa terrorism, men samtidigt har länderna helt olika syn på vad terrorism innebär. Hur går det här egentligen ihop?
– Den turkiska terrorlagstiftningen får ofta kritik från internationellt håll om att den är allt för bred, eftersom den i princip används för att gå efter regimkritiker. Där skiljer sig den finska och den svenska lagstiftningen från den turkiska.
Också synen på den så kallade kurdfrågan skiljer sig från varandra. Turkiet ser frågan om kurderna som en säkerhetsfråga och en terrorfråga, medan den i Sverige handlar om minoriteters rättigheter. Det är inte helt lätt att få de här två synpunkterna att gå ihop, påpekar Levin.
Samtidigt klassar både Sverige och Finland PKK som en terrororganisation. Organisationen är terrorstämplad av både USA och EU. Redan långt innan Natodiskussionerna hade Sverige fattat beslut om nya terrorlagar, som gör att terrorlagstiftningen skärps rätt så kraftigt och på så sätt kommer något närmare Turkiet.
Sverige och Finland, i synnerhet Sverige, har enligt Levin väldigt tydligt visat att man tar Turkiets syn på PKK som en terrororganisation på stort allvar.
– Det kommer ändå inte att bli helt lätt att få ihop de olika synerna, säger Levin.
Finns det gemensamma värderingar hos länderna?
Eftersom försvarsalliansen Nato bygger på gemensamma värderingar kommer också Finland, Sverige och Turkiet nu att behöva ställa sig bakom gemensamma värderingar.
I slutet av 2021 bjöd USA:s president Joe Biden in över hundra länder till ett demokratimöte, men Turkiet lämnades utanför. Samtidigt har Turkiet under det senaste decenniet glidit längre ifrån resten av Nato och Europa när det gäller demokratiska värderingar. Turkiet har blivit en allt mer auktoritär stat under Erdoğans senaste år.
Möjligt att det turkiska parlamentet senare sätter ytterligare press på Finland och Sverige
Paul Levin
Turkiet har länge försökt driva en egen agenda kring terrorism i Nato, så att man drar in frågan när det gäller Finland och Sveriges Natoansökan är ingen överraskning.
– Landet är missnöjt med att till exempel USA har samarbetat med IPG-milisen i kampen mot IS, eftersom man ser milisen som en terrororganisation. Turkiet har inte fått gehör från andra Nato-länder men nu kan Erdogan ändå på hemmaplan säga att han fått Nato att lyssna i och med Finland och Sveriges eftergifter.
Kommentar: En ny era i geopolitiken är nu ett faktum
Kurder i Sverige oroade för utvisningar
Enligt Levin finns det för svensk del vissa punkter i dokumentet som kan vara problematiska, det finns till exempel en del frågetecken kring punkterna som gäller utvisningar.
Turkiet är inte en rättssäker stat och man kan inte förvänta sig att personer som utvisas till Turkiet ska få en rättssäker behandling. Alla utvisningar ska ske inom ramen för Europakonventionens villkor, så det här handlar mycket om hur det här implementeras.
I Sverige väcker kurdfrågan oro.
– Jag tror att det finns en hel del kurder i Sverige som är besvikna och som kanske känner sig rädda. Fokus i de nya svenska terrorbrottslagarna ligger ändå på terrormisstänkta och folk med koppling till terrororganisationer, så jag tror inte att kurder i allmänhet behöver vara rädda för att det här ska drabba dem.
Kan Turkiet i ett senare skede torpedera det svenska och finska Natomedlemskapet?
– Det kvarstår ännu en ratificeringsprocess och det är möjligt att det här kan bli en politisk fråga för det turkiska parlamentet som kan ta tillfället i akt att sätta ytterligare press på Finland och Sverige. Jag tror inte att det här är sannolikt, men det är möjligt.
En del av punkterna i avtalet kan tolkas på olika sätt, om Finland och Sverige inte implementerar alla punkter i avtalet så kan det finnas en risk att Turkiet vill bromsa ratificeringsprocessen.
Turkiet stöder finskt och svenskt Natomedlemskap – länderna undertecknade överenskommelse