Också i årets barometer från Pensionsskyddscentralen är invandring det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna. Drygt tusen finländare i åldern 18–79 svarade på frågor om pensioner i maj 2022.
Barometern visar att de flesta finländarna (72 procent) litar på pensionssystemet antingen mycket eller ganska mycket. 54 procent tror på att pensioner kan utbetalas också i framtiden.
Mest litar pensionärer, de som närmar sig pensionsåldern, de som förtjänar mycket och de välutbildade på pensionssystemet.
Bland yngre finns mer missnöje mot systemet; 54 procent av de yngre (25–49 år) anser att de måste betala för mycket för pensionerna.
53 procent anser att pensionen garanterar en rimlig utkomst åt nuvarande pensionärer medan 42 procent tror på att samma villkor gäller för kommande pensioner.
Lite färre än förr litar på att pensionen räcker till
Tilltron till att den egna pensionen räcker till har minskat en aning från i fjol. Nu svarar 58 procent att de kommer att klara sig bra (21 procent) eller ganska bra (37 procent) på sin pension.
I fjol var det 64 procent (22 + 42 procent) som litade på den egna pensionen.
Samtidigt har andelen personer som säger att de klarar sig dåligt (6 procent) eller ganska dåligt (11 procent) på sin pension ökat med fyra procentenheter på ett år (5 respektive 8 procent).
Ta fler hit på jobb så att sysselsättningen ökar
På frågan om huruvida pensionssystemet borde ändras för att finansieringen ska räcka till svarade 62 procent att ökad arbetsrelaterad invandring är ett bra eller ganska bra sätt att stärka kassan.
Det är 10 procentenheter fler nu än i fjol som anser att ökad arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt att stärka pensionssystemet.
17 procent anser att det är ett dåligt eller ganska dåligt sätt att locka fler utlänningar att komma och jobba till Finland. Resten, 21 procent, har ingen åsikt i frågan eller svarar att det varken är bra eller dåligt.
Näst populärast: Förhöjda pensionsavgifter
Det näst populäraste alternativet enligt barometern är en höjning av både arbetsgivarnas och de anställdas pensionsavgifter.
34 procent tycker att pensionsavgifterna ska höjas för att förbättra pensionssystemets bärkraft. I detta fall är det dock endast 8 procent som tycker det är "bra" och 26 procent tycker att det är "ganska bra" med en höjning.
Ungefär lika många som gillar tanken på höjning ogillar den. 35 procent tycker att det är ett ganska dåligt eller dåligt alternativ.
Yngre redo att satsa mer riskabelt
Vad gäller försök att öka på pensionsmedlens avkastning med risktagning i placeringsverksamheten stöds det av 26 procent av finländarna. En stor andel av de tillfrågade har inte någon åsikt i frågan.
Mer än en tredjedel (37 procent) förhåller sig kritiska till ökad risktagning – motståndet växer med ökande ålder. Personer 50–64 år är mer negativa än de som är högst 49 år.
– Smått överraskande understöder finländarna inte att man eftersträvar bättre avkastning genom att öka risktagningen vid placeringen av pensionsmedlen, fast man den vägen skulle kunna minska trycket att höja pensionsavgiften, konstaterar direktör Allan Paldanius på Pensionsskyddscentralen.
Nej till höjd pensionsålder, nej till mindre pensioner
Barometern visar att finländare inte vill att pensionsåldern höjs eller att de redan pensionerades eller kommande pensionärers pensioner skärs ner.
Hela 61 procent tycker det är dåligt att minska på nuvarande pensioner och 52 procent säger det samma om kommande pensioner. Därtill kommer 23 respektive 31 procent som tycker det är ett ganska dåligt alternativ.
Det betyder att 84 procent anser att en minskning av de redan pensionerades pensioner är en dålig eller ganska dålig idé och 83 procent vill inte heller att framtida pensionärers pensioner ska krympa.
Drygt hälften, 57 procent, motsätter sig en höjning av nuvarande pensionsålder medan 23 procent tycker att den kunde höjas. Resten är varken för eller emot.
Personer som fyllt 65 år är ändå mer positiva än andra till att pensionsåldern kan höjas för att stärka statens pensionskassa.
Förutom pensionärer är personer som bor i huvudstadsregionen och som har höga inkomster mer positiva än andra till att höja pensionsåldern.
Luckor i kunskaperna om pensionssystemet
Barometern visar att det finns luckor i kunskaperna om pensionsskyddet bland finländare. Endast 14 procent av finländarna anser sig känna till systemet bra, men 31 procent svarar att de är ganska bra insatta.
Andelen som anser sig ha koll på pensioner har ökat med en procentenhet sedan i fjol. Män svarar något oftare än kvinnor att de känner till hur pensionssystemet fungerar och äldre säger sig ha bättre insikter än unga.
Bäst kände de som svarade till att det betalas folkpension eller garantipension som komplement till en låg arbetspension.
Cirka två tredjedelar av svararna visste att åldersgränsen för ålderspension inte är lika för alla. En fjärdedel svarade felaktigt att åldersgränsen är densamma för alla.
60 procent vet att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera nuvarande pensionärers pensioner, däremot vet bara hälften att uppskjuten pensionering höjer pensionen permanent.
– Det skulle vara önskvärt att så många som möjligt kände till att senare pensionsuttag förbättrar arbetspensionen. Då skulle var och en kunna fatta beslut om tidpunkten för sin pensionering utgående från korrekt information, säger nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Pensionsskyddscentralens Eläkebarometri 2022 (Pensionsbarometern 2022) redogör för vad finländarna tänker om pensionsskyddet och pensionerna, exempelvis hur de bedömer att de själva klarar sig på sin pension.