Busholmens stadsodlingslott började år 2019. Nu står den ändå inför en flytt. Det är miljöorganisationen Dodo som driver stadsodlingen och de har också flera andra odlingar i Helsingfors och Uleåborg. En av stadsodlingarna, Kääntöpöytä i Böle fyller tio år den här sommaren.
Dodo ska betala hyra för två år retroaktivt
Tea Auramo som är trädgårdsmästare och aktiv på Dodo blev förvånad över att staden retroaktivt kräver två års markhyra. Hen upplever att staden genom att kräva markhyran av odlarna inte respekterar paragrafen om miljöansvar i Finlands grundlag.
– Det vi gör här främjar naturens mångfald och vi erbjuder också variation till de växter och insekter som finns i vanliga parker. Beslutsfattarna måste göra det lättare för alla att ta del av naturen.
Suvi Tuiskunen som är chef för markanvändning och områdesövervakning på Helsingfors stad förklarar att det är vanligt att staden retroaktivt uppbär markhyra. Alla som hyr områden av staden oberoende användningsändamål, måste betala markhyra, säger Tuiskunen.
– Staden får ofta veta om markanvändningen först senare och uppbär därför hyran i efterskott.
Enligt Auramo är markhyran väldigt liten men symbolisk, hen önskar att staden till exempel skulle kunna använda sig av skötselavtal vilket innebär att odlaren betalar genom att hålla platsen ren.
Auramo är också besviken på att staden inte har erbjudit passande platser att flytta odlingen till. Platserna som staden erbjudit Dodo är allt för blåsiga, så det skulle vara svårt att få någonting att växa där. Nu har ändå Dodo hittat en ny plats för odlingen som staden godkänt.
– Beslutsfattarna kanske inte odlar själv och vet därför inte vad vi behöver.
Korta odlingskontrakt
Det borde vara lättare för vanliga människor att stadsodla, säger Auramo. Hen tycker att det är stadens byråkrati som står i vägen för att flera människor skulle stadsodla. Auramo anser att tillfälliga lösningar är okej, men tycker att de också gör det svårt för odlarna.
– Om odlingarna måste flytta på sig efter varje år så går det inte att odla perenner, det vill säga fleråriga växter. Det är också svårt att hitta motivation för att odla om man är osäker på vad som sker i framtiden.
Tuiskunen förklarar att det finns många orsaker till att staden ibland skriver endast ettåriga kontrakt med odlare. En orsak är att stadsodlingar ofta finns på områden där det i framtiden kommer att byggas annat.
– Vi vill undvika situationer där stadsodlingar är tvungna att flytta mitt i säsongen så att växterna inte skulle hinna skördas.
För stadsodlingen på Busholmen går det ändå så att man nu måste flytta innan skörden är färdig.
Staden har också en princip om att ge nya odlare endast kortare kontrakt, så att de inte fastnar med ett längre kontrakt med någon som inte sköter sina förpliktelser. Tuiskunen säger ändå att långvarigare kontrakt är möjliga och nämner en annan odling i Böle, som precis fått ett kontrakt på fem år.
– Det beror helt på vilken typ av plats det är fråga om.
Odling som en del av de egna matvanorna
Miljöorganisationen Dodo fokuserar mycket på matfrågor och på hur matkonsumtionen kunde vara mera hållbar. Dodo ordnar till exempel Urban dinner-evenemang varannan vecka på Kääntöpöytä där en middag tillredd från bortkastad mat serveras.
– Matkedjans ohållbarhet är den största orsaken till förlusten av den biologiska mångfalden, säger Auramo.
Auramo nämner att matkonsumtionen är i kris på grund av kriget i Ukraina och att också gödselns pris är betydligt mycket högre än tidigare. Att odla sin egen mat är både ekologiskt och gott. Dessutom blir det förmånligare att odla sina egna örter själv.
Odlingslådans läge är viktigt
Det är viktigt att stadsodlingen finns nära invånarna. Auramo förklarar att den nuvarande platsen på Busholmen därför har varit ideal.
– Vi finns mitt på Busholmen och det är lätt för människor att ta sig hit.
Också för Chris Holtslag som stadsodlar och bor på Busholmen är det viktigt att kunna odla nära hemmet. Han kan hämta färska grönsaker och örter direkt från sin odling då han lagar mat. Dessutom är det lättare att besöka sin odling ofta, och följa med hur grödorna växer, säger han.
– Några av mina vänner fick en lott vid i en koloniträdgård efter att ha köat länge. De upplevde ändå att det var överväldigande med en egen lott.
Holtslag tycker att odlingslådor, på grund av att de är mindre än en hel lott, lämpar sig perfekt också för dem som inte är så vana vid att odla.
– Det är ett lätt sätt att lära sig, säger han.