I dag publicerade Nasa vad man kallar den djupaste bilden av universum som någonsin tagits. Det är den första offentliga bilden tagen av James Webb-teleskopet, världens mest avancerade teleskop.
På eftermiddagen finsk tid publicerade Nasa ytterligare bilder av fyra olika teman eller objekt. I den här artikeln har vi publicerat bilder på alla objekt, på teleskopets webbsida finns fler bilder.
Peter Johansson, professor i astrofysik vid Helsingfors universitet, är ändå framför allt ivrig över vad teleskopet kommer att innebära för vetenskapen på lite längre sikt.
– De här bilderna som vi ser i dag är en slags highlights för att visa för skattebetalarna, som har stått för projektet, vad den här maskinen kan göra, sa Johansson i en intervju innan alla bilder hade publicerats.
Billigt är teleskopet nämligen inte, kostnaderna uppgår till ungefär 10 miljarder dollar.
– Men det verkar nog vara värt det. Det här kommer faktiskt att revolutionera hela astronomin. Jag tror att teleskopet kommer att ha en motsvarande inverkan på astronomin som rymdteleskopet Hubble hade en gång i tiden.
Hubbleteleskopet sköts upp 1991.
Den första bilden – djupaste bilden någonsin
Den första bilden av James Webb-teleskopet som publicerades visar en galaxhop som ligger på ungefär 4,6 miljarder ljusår från oss. Några starka ljuspunkter är stjärnor i vår egen galax i förgrunden.
– Det som nu egentligen är mera intressant är det som på sätt och vis finns bakom den här galaxhopen. Det är de mer rödaktiga, vridna galaxerna som ser uttänjda ut på något sätt. Det är galaxer som ligger långt bakom den här galaxhopen. Så när man talar om att det är den djupaste bilden som finns så är det de här galaxerna man talar om från det riktigt tidiga universum, säger Peter Johansson.
De ser uttänjda ut på grund av hur ljuset böjer sig enligt den allmänna relativitetsteorin, eftersom galaxhopen i förgrunden har en så enorm massa.
– Einstein förutspådde redan att man skulle se sådana här gravitationslinser längs föremål.
Enligt Johansson finns det otroligt mycket information i bilden och det kommer att ta lång tid att gå igenom. Den vetenskapliga analysen saknas än så länge.
– Det här är bara en PR-bild så det går inte att dra stora slutsatser av den.
Ytterligare bilder – stjärnornas BB och död
Nasa publicerade ytterligare fyra bilder på tisdagen, enligt Johansson för att ge en inblick i vilken slags forskning man kommer att kunna använda teleskopet för.
Bilden ovan föreställer Carinanebulosan, ett jättelikt stoftmoln som är ett område där nya stjärnor uppstår. Johansson säger att det kommer att blir verkligt intressant att se eftersom teleskopet kan se igenom dammstoftet.
– Man kan faktiskt se var stjärnorna föds, så in på stjärnornas BB.
Följande bild föreställer södra ringnebulosan, som är en planetarisk nebulosa som bildas då en stjärna dör och kastar ut gas. Bilden till vänster är tagen med en kamera som visar nära infrarött ljus. Till höger är bilden tagen med infraröd kamera (Mid-infrared).
– När solen dör ut om ungefär fem miljarder år så kommer det att bli en sådan där planetarisk nebulosa.
Den tredje bilden föreställer någonting som kallas Stephans kvintett, fem galaxer som håller på att krocka. Bilden ovan är tagen med teleskopets infraröda (Mid-infrared) mätare. Så här detaljerat har man aldrig sett kvintetten tidigare.
– De här galaxerna är jättenära varandra så man kan se hur de växelverkar. De kommer till slut, inom några hundra miljoner år, att krocka och bli en enda stor galax.
Vattenånga på exoplanet
Den sista bilden är ett spektrum av exoplaneten Wasp-96B som ligger omkring 1 150 ljusår bort. Det är frågan om en gasjätte och man försöker få en bild på vilken slags gaser och vilken typ av grundämnen som finns i atmosfären. Planeten ligger väldigt nära sin stjärna och har en atmosfär som är omkring 1 500 grader het.
– Det är ingen jordlig planet det handlar om. Men ändå, att försöka observera vad det finns för gaser i den här planeten, till exempel om det finns mycket vatten, så kommer att vara ganska intressant att se.
Efter att spektrum-analysen publicerades blev det klart att det verkligen finns vatteånga och dis i exoplanetens atmosfär. Färgerna i teleskopets bild har analyserats eftersom varje gas absorberar ljus på lite olika sätt.
Enligt forskarna finns det inte bara vattenånga på planeten, utan också moln och dis.
Kan förstå också människans uppkomst
Peter Johansson säger att det nya teleskopet kan göra väldigt mycket djupare och skarpare bilder än vad Hubble klarar av.
– Själv så är jag mest intresserad av att se de första galaxerna och stjärnhoparna. Möjligen också områden där de första svarta hålen bildades i det tidigaste universum.
Han säger också att teleskopet ger möjligheten att göra spektrum av jordliknande planeter. Det är exempelvis inte alls omöjligt att hitta en planet med syre i atmosfären.
– Möjligheten att förstå hur stjärnorna tillkommer och galaxernas uppkomst öppnar sig. Det handlar om grundläggande frågor för varför vi finns till här i universum och om vår uppkomst, säger Johansson.
Artikeln är uppdaterad 12 juni 2022 18.47 med ytterligare information om de publicerade bilderna.