Regnbågsflaggan försvann utanför kulturhuset i Korsholm natten mellan måndag och tisdag.
Det är i nuläget oklart om kommunen kommer att polisanmäla stölden då många chefer på fastighetssidan är på semester.
Kommunens fastighetschef Ronny Haglund säger till Yle Österbotten att han tycker det är beklagligt att flaggan försvunnit och vill inte att det ska ta fokus från det positiva med prideveckan och att kommunen står för inkludering. Flaggan kommunen hissat vid ämbetshuset hänger fortfarande kvar.
Bibliotekspersonalen har efterlyst flaggan på sociala medier men några tips om vart flaggan tagit vägen har inte kommit in.
Sorgligt, säger panelist
Ludwig Sandbacka är illustratör, bildkonstlärare, speldesigner och en av tre deltagare i den paneldiskussion som på torsdag kväll hålls på Doo-Bop Club i Vasa. Det är Regnbågsallians som ordnar evenemanget som en del av Vasa Pride och temat för diskussionen är varför hbtqia+-personer är så osynliga i Österbotten.
Sandbacka tycker att flaggstölden i Korsholm känns sorglig.
– Jag hoppas väldigt optimistiskt att det var någon liten regnbågsmänniska som stal den och nu gömmer den under sin säng, kanske någon som inte har vågat berätta för folk att dom är regnbågiga, säger Sandbacka.
Alternativet till det här scenariot känns betydligt värre, menar Sandbacka.
– Jag skulle inte vilja tro att någon blev så upprörd över en liten regnbågsflagga att de kände att de måste gå och ta ner den mitt i natten. Det känns väldigt fånigt och sorgligt.
Inte så konstigt att folk sticker?
Samtidigt tvingas Sandbacka konstatera att Österbotten – oavsett flaggstölden – tyvärr inte alltid är så vänligt sinnat gentemot hbtqia+-personer.
Och det är just det här som torsdagens paneldiskussion ska handla om – osynlighet och ensamhet bland regnbågsfolk i Österbotten. Varför syns regnbågsfolket inte här, finns de ens här? frågar sig Sandbacka.
– Man kanske lämnar Österbotten för storstäder som Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn.
Om så är fallet så bör man diskutera vad det beror på, tycker Sandbacka.
Jag var den enda bögen i byn på min tid för femton år sedan, men nu så finns det fler och de vågar stå för vem de är på ett annat vis
Ludwig Sandbacka
Själv har han valt att återvända till Österbotten efter att bland annat ha studerat på annan ort. Idag jobbar han som bildkonstlärare i Korsholms högstadium, skolan som var hans egen och samtidigt var den miljö där han valde att komma ut som homosexuell då han gick på sjuan.
– Jag ser i den nya generationen sjuor, åttor och nior att de nu vågar komma ut. Jag var den enda bögen i byn på min tid för femton år sedan, men nu så finns det fler och de vågar stå för vem de är på ett annat vis.
Men bara för att det blivit bättre så betyder det ändå inte att allt är bra, påpekar han.
– Om vi som vuxna och folk runtom i bygden inte vågar stå upp och säga att vi är regnbågsfolk så finns det en risk att de unga ändå inte kan se sig själva bo här. Då förlorar vi en till generation till storstäderna. Och det skulle vara så synd för Österbotten är så fint, men kanske inte den regnbågsvänligaste platsen på jorden.
Paneldiskussionen startar klockan 18 på torsdag. Den är gratis och öppen för alla.