– Varje dag får vi in mellan 200 och 300 nya fall av krigsbrott, sa Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova vid en presskonferens i Haag och fortsatte att det inte finns tid att förlora och straffrihet är inget alternativ.
Det var med nya uppgifter om blodiga attacker i Ukraina som västvärldens rättsmyndigheter hade samlats i Nederländerna under torsdagen med målet att förena sina krafter för att krigsförbrytare faktiskt ställs till svars.
Värdlandets utrikesminister Wopke Hoekstra menade att man hade tagit ett viktigt steg mot att visa Ukraina att alla vägar leder till rättvisa.
Men det ukrainska ledarskapets önskan om en särskild tribunal för krigsbrotten kunde man inte uppfylla. Fokus fanns nu på att samarbeta kring de rättsliga processerna.
Behovet att samordna de många utredningarna
Fem dagar efter att Ryssland startade sitt anfallskrig mot Ukraina den 24 februari inledde den Internationella brottmålsdomstolen ICC en utredning om krigsbrott i Ukraina. Den gäller alla slags krigsförbrytelser, utförda av alla parter i konflikten.
Vid sidan av Ukraina har över ett dussin EU-länder också satt igång egna utredningar, man har sänt rättsmedicinska team på plats och samlar in vittnesbevis från flyktingar.
Rättslig expertis säger att det aldrig tidigare har funnits lika många engagerade i utredningar av krigsförbrytelser. Över 20 000 misstänkta fall håller på att utredas.
Men risken med att ha så många nationella och internationella aktörer är att det sker överlappningar. Därför har man efterlyst en effektivare koordinering av arbetet.
Det behövs informationsutbyte och delning av bevismaterial för att kunna bilda en hållbar juridisk front i jakten på de skyldiga.
– Lagen kan inte vara en åskådare i en tid som denna. Lagen kan inte luta sig bakåt, lagen kan inte ta skydd i Haag eller på annat håll när den är menad att skydda och upprätthålla principer som är nödvändiga för mänskligheten, sa ICC:s chefsåklagare Karim Khan.
Ukraina föreslog igen att en särskild tribunal grundas
Både den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj och utrikesministern Dmytro Kuleba upprepade via videolänk sin önskan att det inrättas en speciell domstol för att utreda krigsbrotten.
– Den särskilda tribunalen skulle endast sköta aggressionsbrott mot Ukraina och skulle upprättas som en internationell brottmålstribunal avsedd för Rysslands anfallskrig mot mitt land, sa Kuleba.
Bara en handfull länder har varit av samma åsikt, men bland förespråkarna finns Europaparlamentet som i maj förordade förslaget.
Orsaken till Ukrainas utspel har att göra med att kunna ställa president Putin till svars.
Eftersom varken Ukraina eller Ryssland hör till de 123 stater som är parter till domstolen, kan ICC inte utreda så kallade aggressionsbrott, som innebär ledande personers ansvar för en stats användning av våld.
Då Ukraina tidigare hade godkänt ICC:s jurisdiktion, kunde den Internationella brottmålsdomstolen ändå inleda en utredning av krigsförbrytelser så snabbt efter krigsutbrottet.
Löften om pengar och samarbete men ingen specialtribunal ännu
Det konkreta resultatet av Haagkonferensen blev en politisk deklaration där EU-länderna tillsammans med USA, Kanada, Storbritannien, Mexiko och Australien lovar att samordna sina utredningar av krigsbrott.
Dessutom ger man 20 miljoner euro till bland annat ICC och åklagarämbetet i Ukraina.
Frågan om en specialtribunal framskred ändå inte nu, trots att utrikesminister Wopke Hoekstra erkände att det är en viktig fråga.
– Vi överväger nog ifall man kan grunda en sådan tribunal, men det kommer inte att vara enkelt och det bästa vore att få stöd för det av så många som möjligt i det internationella samfundet, konstaterade han.