Det varma och torra vädret fortsätter i stora delar av Europa och temperaturerna stiger till nivåer som innebär fara för människor. Nya temperaturrekord för juli månad har uppmätts i åtminstone Portugal och Spanien.
I Storbritannien har man på flera håll bokfört väderdata i över 160 år men det är första gången som det brittiska väderinstitutet Met Office har förutspått temperaturer på över 40 grader. Under måndagen uppmättes 38,1 grader i Suffolk i östra England, vilket är den tredje högsta temperaturen i mäthistorien.
I staden Nantes vid den franska Atlantkusten uppmättes 42 grader i måndags. Det föregående rekordet på 40,3 grader hade stått sig sedan år 1949.
I Spanien och Portugal har över tusen människor dött på grund av hettan under de senaste dagarna och på flera håll kämpar brandmän med markbränder. I Frankrike har omkring 32 000 människor evakuerats på grund av skogs- och markbränder.
Människan har bidragit till värmeböljorna
Jourhavande meteorolog Petteri Pyykkö beskriver i synnerhet de brittiska temperaturerna som oerhörda.
– Det är första gången man i Storbritannien har gett en så kallad röd varning och utlyst nationellt nödläge, eftersom infrastrukturen där inte är avsedd för så här höga temperaturer. Det kan påverka till exempel temperaturer och orsaka skador på bannätet, säger han.
Många kopplar samman rekordhettan med klimatförändringen.
Forskarprofessor Hannele Korhonen vid Meteorologiska institutet säger att klimatförändringen fördjupar effekterna av hettan. Forskningen på den här punkten är solid.
Till exempel det internationella samarbetet World Weather Attribution (WWA) som analyserar extrema väderfenomen studerade den värmebölja som drabbade Europa år 2019 och konstaterade att det är ytterst osannolikt att en sådan värmebölja hade inträffat utan människans påverkan på klimatet.
Hetare och längre värmeböljor allt oftare
– Vi känner bäst till följderna av klimatförändringen i att värmeböljor blir vanligare, de blir hetare och de blir längre. Om vi har gynnsamma förhållanden för en värmeböja så stiger temperaturerna till högre nivåer än de skulle ha nått till exempel för 50 år sedan, säger Korhonen.
Klimatförändringen skapar också allt oftare gynnsamma förhållanden för utdragna värmeböljor.
– Så klart ska de meteorologiska förhållandena för en värmebölja också vara gynnsamma, men risken för sådana här värmeböljor och värmeböljor som är ännu värre växer hela tiden, säger Hannele Korhonen.
Enligt jourhavande meteorolog Petteri Pyykkö har man inom den vetenskapliga världen redan en tid talat om att klimatförändringen kan orsaka ändringar i strömningarna i atmosfären, vilket i sin tur kan orsaka ökad hetta i vissa områden. Han berättar om en färsk undersökning som konstaterar att de häftiga värmeböljorna i Europa delvis kan förklaras av ändringar i jetströmmarna.
Upprepade värmeböljor hotar livet vid Medelhavet
Effekterna av det heta vädret förvärras när värmeböljorna kommer tätare och pågår längre. På många håll har skogsbränder varit ett stort problem, eftersom bränder lätt uppstår när terrängen blir torr som fnöske.
En "vanlig" värmebölja skulle sannolikt inte ha orsakat så stora skador, säger Korhonen.
Värmeböljor kan ha stor inverkan på ekosystemet: hettan och torkan påverkar såväl växtlighet som djurliv. Jordbruket blir lidande och det kan uppstå brist på dricksvatten.
När temperaturen i vattendragen stiger ökar bakterietillväxten, vilket kan göra vattendrag oanvändbara som dricksvatten och som badplatser.
I Europeiska unionens största spannmålsproducent Frankrike befarade man en katastrofalt dålig skörd på grund av en osedvanligt varm och torr vår. Tack vare vattenransonering verkar skörden ändå bli bara lite mindre än normal.
Enligt Meteorologiska institutet är Medelhavet ett av de områden i världen där följderna av klimatförändringen sannolikt märks av speciellt starkt. Medelhavsregionen förutspås bli varmare 20 procent snabbare än det globala medeltalet.
– Torkan förutspås öka där och det har stor inverkan till exempel på livsmedelsproduktionen.
Fortgående värmeböljor kan till och med hota Medelhavet som levnadsområde.
– Just nu ser det inte ut som att man inte kommer att kunna bo där överhuvudtaget, men det kommer att bli många problem. I synnerhet är det frågan om hur vattnet räcker till som är kritisk på många håll. Vi behöver vatten till så förfärligt mycket för att kunna leva så som vi gör nu, säger Korhonen.
Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Näin kuumaa Euroopassa nyt on, paikoin tulossa historiaan polttavin viikko – ilmastonmuutos lisää kovien helteiden todennäköisyyttä av Laura Kangas och Anni Juusola.