Yle Västnyland rapporterade i januari att Hangö frontmuseum expanderar. Museichef Jörgen Engroos berättar att de lokala veteranföreningarna tillsammans har bildat en traditionsförening i syfte att bevara krigsveteranernas arv.
I de nya lokalerna får traditionsföreningen ett mötesrum och plats för ett arkiv, som de samlat ihop om krigsveteranerna. Traditionsföreningens lokal blir det som kallas veteranrummet. En konserveringslokal och ett förråd ingår också i planerna.
Museet får också cirka 120 kvadratmeter extra utställningsutrymme. Hälften kommer att användas till att utvidga museets basutställning. Andra hälften reserveras för temautställningar. I nya utställningar vill museet visa hur vardagslivet såg ut under kriget.
Harparskoglinjen och kriget i Ukraina har skapat intresse för museet
Museet har hittills i år haft över 5 000 besökare, och då är det ännu flera månader kvar av säsongen påpekar Engroos. Förra året hade museet över 10 000 besökare. Målet är 14 000 per år.
Enligt Engroos verkar det som att det uppsving av inhemsk turism man såg under pandemin ännu håller i sig. Han tror också att det rådande världsläget har fått flera att bli intresserade av vad som hänt tidigare.
En 15-årig ungdom läser nog nyheterna. När de besöker bunkern och ser hur fint Finland lyckades försvara sitt land för över 80 sedan hittar de också ett lugn i dagens läge och förstår att de inte behöver vara oroliga
Jörgen Engroos
Man kan se paralleller mellan Finlands kamp för sin självständighet under andra världskriget och Ukrainas kamp idag.
Engroos tror att Rysslands invasion av Ukraina kan ha ökat intresset för museet. Han tillägger också att skolorna i Raseborg har ett besök i bunkermuseet Irma i sin läroplan för elever i åttonde klass.
– En 15-årig ungdom läser nog nyheterna. När de besöker bunkern och ser hur fint Finland lyckades försvara sitt land för över 80 sedan hittar de också ett lugn i dagens läge och förstår att de inte behöver vara oroliga, säger Jörgen Engroos.
Dokumentärfilmen "Harparskoglinjen" har utan tvekan haft en positiv effekt på museets besökarantal. Engroos berättar att det år 2021 var flera besökare som hittade till bunkermuseet specifikt tack vare dokumentären.
Det finns för tillfället planer på att restaurera ytterligare en bunker. Bunkern i fråga ligger nära Irma och skulle efter restaureringen fungera som utställningslokal.
35 år sedan Hangö frontmuseum öppnade
Frontmuseet öppnade ursprungligen 1987. Lokala krigsveteraner hade byggt en minneskorsu på området redan 1981. Museet drivs sedan 2016 av Krigshistoriska föreningen i Västnyland.
Museets basutställning fokuserar på Hangöfronten och de strider som pågick där. Utställningen behandlar också Hangö udd innan området arrenderades till Sovjetunionen som marinbas efter vinterkriget.
Striderna på Hangö udd och i den kringliggande skärgården pågick från sommaren 1941 till slutet av året då Sovjetunionen evakuerade marinbasen. Orsaken till att Hangö evakuerades var att tyskarna vid det laget erövrat Baltikum och Hangö blev allt svårare att försörja.
Temautställningen var så omtyckt och blev så bra att jag tror vi kommer att behålla den som en del av basutställningen för nästa år
Jörgen Engroos om temautställningen om skärgårdsstriderna
Utöver basutställningen har museet också temautställningar som ändrar varje år. Förra årets temautställning om skärgårdsstriderna kring Hangö udd fortsätter i år som en del av museets basutställning.
Museet ordnar en utfärd till Hästöarkipelagen i augusti. På Hästö och omkringliggande holmar utkämpades några av de hårdaste striderna på Hangöfronten 18 juli 1941. Sammanlagt stupade 63 finländska och cirka 250 sovjetiska soldater i striderna på och omkring Hästö.
– Utställningen var så omtyckt och den blev så bra att jag tror vi kommer att behålla den som en del av basutställningen för nästa år, säger Engroos.
På grund av restriktioner tvingades museet hålla stängt en hel del förra året, vilket också är en orsak till att temautställningen fortsätter i år. Fokus på nybygget har också krävt tid och energi, vilket ytterligare bidragit till att museet behållit förra årets temautställning, förklarar Engroos.
Den evigt aktuella propagandan
Propaganda var och förblir ett återkommande verktyg inom krigföringen, och Hangöfronten var inget undantag. Propaganda spreds över fronten på finska, svenska, ryska och ukrainska.
Propagandan distribuerades på flera olika sätt. Flygblad spreds bland annat med raketer och granatkastare. Förutom propagandan riktad mot fienden gav båda sidorna också ut tidningar riktade till de egna trupperna.
Liksom idag gick dåtidens propaganda ut på lyfta fram den egna framgången på slagfältet samtidigt som fiendens tonades ned. Att rättfärdiga den egna sidans krigsinsats och ifrågasätta motståndarens legitimitet är också en av propagandas centrala uppgifter.
Utgrävningen av generalens underjordiska kommandoplats väcker intresse
General Sergei Kabanov ledde de sovjetiska styrkorna på Hangö udd från sin bunker i Badhusparken i Hangö. Det har tidigare varit oklart om bunkern alls fanns kvar.
Som en form av temautställning för i år lyfter museet fram utgrävningarna av Kabanovs bunker. Utgrävningarna som pågår i höst och nästa år leds av konfliktarkeolog Jan Fast.
Lottorna på Bunkerblomman upprätthöll moralen
I någon av bunkrarna längs med frontlinjen fanns Kantinen Bunkerblomman som upprätthölls av lottorna. Bunkerblommans gästbok finns bevarad på Frontmuseet. Bunkerblommans gästbok skvallrar om den inverkan lottornas bidrag hade på soldaternas moral.
En grupp ur kompani Grafström lämnade innan hemförlovningen en hälsning i gästboken där de uttrycker sin uppskattning för lottorna. Kompani Grafström var det kompani i den svenska frivilligbataljonen som var den första enheten som tog sig in i Hangö efter att Sovjet evakuerade marinbasen.