Problemet har varit känt en längre tid, men nu börjar Finlands svenska lärarförbund, FSL, och Finlands svenska skolungdomsförbund, FSS, få nog av situationen som inte förbättras. FSL har frågat de svenskspråkiga gymnasierna om de har problem med läromedlen.
FSL har frågat lärare och rektorer om läromedelsbristen.
Nästan tre fjärdedelar av rektorerna som svarade säger att det finns brist på svenska läromedel. Av lärarna säger nästan två tredjedelar samma sak.
Många påpekar att läromedlen är föråldrade och att de inte följer läroplanen. Många säger också att de har digitala brister.
"Många har varit tvungna att själva söka information"
Situationen skiljer sig mellan olika ämnen. De små ämnena har sämre tillgång till läromedel än de större. Bristerna påverkar elevernas studier. Det säger Cecilia Huhtala som är förbundsordförande för FSS.
– Det är många som har varit tvungna att själva söka upp information och har sett att lärarna jobbar mera än vad de gjorde tidigare för att förbättra översättningarna. Sedan finns det de som inte har haft böcker utan i stället pappershäften, berättar Huhtala.
Att läromedlen inte håller måttet får konsekvenser. Distansundervisning har blivit vanligare och läromedlens betydelse framhävs i distansundervisningen.
– Man kanske inte hänger med i alla svängar när man är på distans och om inte läromedlen är hundra procent korrekta och noggrant gjorda så är det ju väldigt dåligt för eleverna.
Huhtala säger att många elever klagat på att läromedel är försenade. Det existerar helt enkelt ännu inte.
"Varför accepterar vi att svenska läromedel är sämre?"
Det är FSL som låtit göra enkätundersökningen som visar att tillgången till svenska läromedel inte är tillräcklig.
Förbundsordförande Inger Damlin säger att förbundet försökt uppmärksamma problemet flera gånger tidigare. Hon är frustrerad över att situationen inte har blivit bättre.
– Som det är nu står det stilla. Det vittnar lärare om, det vittnar rektorer om och det vittnar också studerande om.
Damlin är rädd för att en sorts acceptans har brett ut sig bland finlandssvenskarna.
– Det som jag vill är att vi inte ska acceptera talesättet att svenskspråkiga aldrig kommer ha läromedel på samma nivå som finskspråkiga.
Garanterad finansiering och politisk vilja efterlyses
Förra året samlade FSL centrala aktörer för att diskutera problemet. Enligt Damlin var alla överens om att problemet existerar och att det behövs åtgärder. Men trots det verkar lite ha skett sen det. Damlin vill se åtgärder.
– Det krävs ett stort steg framåt. Det krävs samsyn och någon form av tryggad statlig finansiering.
Förbundets uppgift är enligt Damlin att samla centrala aktörer och att fortsätta påminna om problemen. För att någonting ska hända krävs det ändå att politikerna vaknar.
– Jag vill påstå att det behövs politisk vilja att på bred front garantera minoriteternas rätt till jämlika förutsättningar och jämlik utbildning.
Cecilia Huhtala som representerar eleverna vill att kritiken ska få effekt.
– Jag hoppas ju att de olika aktörerna, förlagen och människorna som jobbar med det här ska ta kritiken de får och jobba vidare. Så hoppas jag att böckerna ska komma och vara bra gjorda.