Den arbetsgrupp som Finansministeriet har tillsatt för att bereda ett förslag till gruvskatt i Finland skickade ut sin promemoria på remissrunda i juni.
En av de instanser som har fått bedöma förslaget är Statens ekonomiska forskningscentral Vatt.
Arbetsgruppen är inne på helt fel spår
Seppo Kari, specialist på företagsbeskattning på forskningscentralen
Seppo Kari är specialist på företagsbeskattning på forskningscentralen. Han har nu skrivit Vatts remissvar till Finansministeriet, och han tycker arbetsgruppen är inne på helt fel spår.
Som han ser det föreslår arbetsgruppen en typ av skatt som aldrig kan generera Finland några kännbara ersättningar för de mineraler som gruvbolagen gräver upp ur vår berggrund.
Gruvskatten skulle bli en ny typ av skatt
Debatten om gruvskatten är en del av en större diskussion som förs om gruvdriften i Finland.
Många tycker att Finland för mycket marknadsför sig som ett gruvvänligt land och att det är för lätt att grunda gruvor över huvudet på lokalbefolkningen. Därför håller Finland än en gång på att förnya sin gruvlag.
Många anser också att det är fel att Finland inte har någon gruvskatt.
Åtta av Finlands tio metallmineralgruvor ägs av utländska företag
Åtta av Finlands tio metallmineralgruvor ägs av utländska företag.
Gruvbolagen betalar förstås samfundsskatt och andra normala skatter som andra bolag gör, men det finns ingen skatt på att de utvinner icke-förnybara naturresurser ur Finlands berggrund.
– Det är de som kammar hem vinsterna om priset på gruvornas mineraler stiger, säger Seppo Kari.
Inte heller Sverige har en sådan skatt, men andra länder med många gruvor har det. Både Australien och Kanada beskattar till exempel gruvdriften med särskilda skatter.
I dessa länder är gruvskatten en etablerad inkomstkälla för staten.
Ministeriet föreslår en liten men säker skatt
Den skatt som ministeriets arbetsgrupp verkar föredra är någon typ av royaltyskatt. Med en sådan skatt beskattas mängden malm som en gruva utvinner.
En tjänsteman på skatteverket ska alltså bedöma vad som är en lämplig skattenivå för den brutna malmen, och sedan beskattas gruvbolagen enligt det.
Royaltyskatterna är vanliga speciellt i många u-länder.
En fördel med dem är att de börjar generera skatteinkomster genast när gruvdriften inleds. En nackdel är att det är svårt att göra snabba kast i skattesatsen om marknadspriset för de brutna mineralerna skjuter i höjden.
Vatt föredrar en skatt som kunde ge Finland större skatteintäkter
Seppo Kari har svårt att förstå att arbetsgruppen inte hellre förespråkar någon typ av vinstskatt.
– En royaltyskatt kan inte generera betydande skatteinkomster. Däremot kan skatter som baserar sig på de vinster som mineralutvinningen genererar ge betydande skatteinkomster speciellt ifall metallmineralernas världspriser stiger och hålls höga. För tillfället är de på en hög nivå.
Som han ser det kunde finska staten och kommunerna då få mycket betydande skatteinkomster.
– Det är omöjligt att förutspå hur metallernas världsmarknadspris kommer att utvecklas men det är mycket möjligt att till exempel Ryssland och Ukraina under längre tider inte kan leverera metallmineraler. Efterfrågan på batterimineraler kan också öka och då kan potentialen för vinstskatter att generera skatteintäkter vara mycket hög.
En nackdel med en vinstskatt skulle vara att skatteinkomsterna börjar flöda in först flera år efter att en gruva har öppnats. En nyöppnad gruva får nämligen dra av sina investeringskostnader i beskattningen.
– Så är det. Det tar lång tid att leta malm, ansöka om olika lov och bygga upp gruvdriften. Gruvbolaget kan dra av kostnaderna för allt detta i sin beskattning. Därför kan den tidpunkt då gruvan börjar generera vinst efter alla avdrag ligga ganska långt i framtiden. Men efter det att alla avdrag är gjorda och produktionen är i full gång kan vinsterna vara betydande, säger Seppo Kari.
Brådska bakom arbetsgruppens förslag?
Tyvärr har Finansministeriet ännu inte börjat gå igenom de remissvar som kommit in. Därför kommenterar ministeriet inte heller ännu den kritik mot arbetsgruppens förslag som finns i svaren.
Enligt Seppo Kari verkar arbetsgruppens promemoria förringa vinstskatternas fördelar.
– En möjlig orsak är att arbetsgruppen i sin bedömning kanske för mycket understryker betydelsen av skattens enkelhet och en snabb beredning av skatten. Det verkar viktigt att skatten ska kunna tas i bruk år 2023.
Om Seppo Karis tolkning är korrekt verkar regeringen hellre välja en skatt som den tror är lättare att driva igenom under den här valperioden än en skatt som kan generera större vinster.
– Om vi tänker på att gruvskatten blir en permanent skatt i Finland och att man skulle kunna samla in betydande skatteintäkter med den känns de förvaltningsmässiga synpunkterna och brådskan att ta skatten i bruk som lite mindre viktiga motiveringar, tycker Seppo Kari.
Enligt honom borde man fokusera på att skatten inte ska förvränga den ekonomiska verksamheten så att skatten kan samla in kännbara skatteinkomster utan att snedvrida den ekonomiska verksamheten.
– Vatt har också bedömt att kraven på skatteförvaltning och beredning för att ta i bruk en vinstskatt inte avviker värst mycket från en royaltyskatt. En vinstskatt är inte en särskilt komplicerad skatt och det finns redan motsvarande skatter inom företagsbeskattningen. Ett exempel är samfundsskatten på företagens vinster.
Svårt att beskatta malm rätt
Också om arbetsgruppen har rätt i att det är lättare att driva igenom en royaltyskatt än en vinstskatt är det inte sagt att det är lätt att förverkliga skatten på ett bra sätt i praktiken.
Eftersom det är omöjligt att på förhand veta hur världsmarknadspriset på olika metaller kommer att utvecklas skulle skatteverket i praktiken tvingas gissa sig till en lämplig skattenivå.
Målet måste ju vara att ge Finland så stora skatteintäkter som möjligt utan att skrämma bort gruvbolagen
Målet måste ju vara att ge Finland så stora skatteintäkter som möjligt utan att skrämma bort gruvbolagen.
– När man definierar royaltyskattens storlek måste man bedöma gruvbolagens smärttröskel och avgöra när gruvskatten börjar försvåra gruvdriften. Det är besvärligt. I praktiken skulle man tvingas räkna med en säkerhetsmarginal och därför hålla skattesatsen låg. Då kommer skatten inte att generera värst mycket inkomster, säger Seppo Kari.
Enligt honom är den stora fördelen med en vinstskatt att skattebasen automatiskt bestämmer skatteinkomsternas storlek genom vinsten.
– Då är skattens effekt på gruvbolagens verksamhet och lönsamhet inte så stor. Skatten kommer alltid att endast vara någon viss procent av vinsten, efter att bolaget har kunnat dra av alla kostnader för arbetskraft, investeringar och så vidare. En vinstskatt ökar inte kostnaderna för arbetskraft eller investeringar.
– När man beräknar skattebasen för en royaltyskatt kan gruvbolagen inte dra av vare sig arbetskraftskostnader, investeringskostnader eller något annat. Då höjer skatten kostnadernas pris. Också det är en orsak till skatteprocenten inte kan hållas hög.