Varje år höjs arbetspensionerna enligt ett index som bygger på pris- och löneutvecklingen under årets tredje kvartal. Riksdagen beslöt redan på 90-talet att det är viktigare att pensionerna följer prisutvecklingen än lönenivån.
Många pensionärer har under årens lopp kritiserat det här och velat lägga en större vikt på löneutvecklingen. Det här beror på att lönerna ofta stigit snabbare än priserna.
Mikko Kautto som är verkställande direktör på Pensionsskyddscentralen säger ändå att de snabbt stigande priserna nu skapar en helt annan situation.
– När vi tittar på hur förtjänstnivån väntas utvecklas ser inkomsterna ut att öka två eller tre procent, men konsumentpriserna verkar öka med en takt på sju eller till och med åtta procent. Naturligtvis har vi ännu inte data från september eller ens augusti, men det är vad man förväntar sig nu.
Pensionerna kan höjas med 7 procent
När man beräknar arbetspensionsindexet tar man 80 procent av indexet från konsumentprisernas utveckling och 20 procent från hur förtjänsterna har utvecklats.
Det betyder att arbetspensionsindexet för år 2023 troligen ökar sex eller till och med sju procent.
– För tillfället ser utvecklingen ut att landa närmare sju. Den genomsnittliga arbetspensionen är cirka 1700 euro. På den talar vi om en ökning på 130-140 euro, säger Mikko Kautto.
– Om du har en högre pension blir indexökningen förstås större. Om man hör till den tiondel av pensionärerna som har den högsta pensionen har man minst 2900-3000 euro i pension. Då blir höjningen över 200 euro.
"Viktigt att köpkraften bevaras"
Det att pensionerna påverkas mera av prishöjningar än lönerna har kallats det "brutna indexet".
Tidigare påverkade prishöjningar och löner pensionerna lika mycket. Fram till medlet av 1970-talet steg pensionerna i samma takt som lönerna.
– Syftet med det nuvarande indexet är att bevara pensionernas och pensionärernas köpkraft. I dagens läge ser det ut som om det skulle vara mycket viktigt att tyngdpunkten ligger på konsumentprisernas utveckling. Annars skulle pensionerna öka med ungefär tre procent. Nu blir ökningen kanske sju procent, och det är den största höjningen vi har sett i arbetspensionerna på 30 år, säger Mikko Kautto.
Höjningen kan försvaga pensionssystemet på längre sikt
De stora pensionshöjningarna kommer naturligtvis också att höja pensionssystemets utgifter.
Det har talats mycket om att det är svårt att få pensionspengarna att räcka till, speciellt med tanke på att det föds allt färre i Finland.
Mikko Kautto säger ändå att läget när det gäller finansieringen av pensionssystemet för tillfället är ganska bra.
– Vi har ju inkomster både från avgifter och från placeringar. Den största delen av pensionsavgifterna används till att betala ut dagens pensioner. Man placerar ungefär 20 procent av pengarna, och de ger inkomster.
Det finska arbetspensionssystemet har placeringar till ett värde på cirka 250 miljarder euro. En del av pensionerna betalas alltså från dessa medel.
– Även om pensionsutgifterna kommer att höjas rejält har pensionssystemet råd att betala dem. Men naturligtvis kan det här vara problematiskt på längre sikt. En så här stor förändring i prisutveckling och på kapitalmarknaden sätter spår både på utgifterna och på inkomsterna från placeringar, säger Mikko Kautto.
Den totala effekten kommer att synas först på längre sikt, men på kort sikt säger Mikko Kautto att det inte är någon fara.
– Alla pensionärer kan vara trygga. Höjningarna kommer att betalas in på deras konton på den normala dagen då de ska betalas ut.
Alla kan inte få höjda pensioner i förväg
I år har de pensionärer som får folkpension och garantipension dessutom fått sin höjning redan i början av juli.
Folkpensionen betalas ut till personer som inte har en tillräckligt stor arbetspension. Den är cirka 700 euro per månad beroende på om man bor ensam eller tillsammans med en annan.
Finland har ändå beslutat att garantera en minimiinkomst på 880 euro för alla pensionärer. Därför har Finland också en garantipension som jämnar ut skillnaden.
Riksdagen har velat höja dessa pensioner ett halvt år i förväg som en handräckning till de pensionärer som tjänar minst, eftersom de lider mest av de snabba prisökningarna.
Mikko Kautto säger att det skulle ha inneburit en stor belastning för både pensionsskyddscentralens och till exempel skattemyndigheternas datasystem om alla pensioner skulle ha höjts i förväg.
– Det skulle vara för arbetskrävande att granska 1,4 miljoner personers arbetspensioner.
Alla har olika pensioner som baserar sig på deras varierande inkomster under deras arbetshistorier. Därför granskas de först i januari.