Start
Artikeln är över 2 år gammal

Rysslandsexperten Martin Kragh om visumdebatten: Kreml ser helst att oppositionen lämnar landet

Rysslandskännaren Martin Kragh tror inte att Putin kan sätta käppar i hjulet för Finlands och Sveriges Natomedlemskap. Men järnridån mellan EU och Ryssland är snart ett faktum och de geostrategiska gränserna i Östersjön blir tydligare.

Martin Kragh på Österlen
Rysslandsforskaren Martin Kragh vid en veteåker på Österlen i Skåne. Hans bok "Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin" skulle gå i tryck den 24 februari i år, men fick skrivas om och är fortfarande brinnande aktuell. Bild: Stefan Brunow / Yle

Platsen kunde inte vara bättre vald för en litteraturfestival tillägnad Ukraina. De solmogna gyllenbruna vetefälten på Österlen, Sveriges kornbod, är inramningen för Östlitt, Sveriges nyaste litteraturfestival i kulturcentret Rikstolvan i Simrishamn. Vid horisonten ligger danska Bornholm, en liten Natobastion mot Kaliningrad på andra sidan Östersjön.

I Balsalen, som är en borg av runda halmbalar under bar himmel, uppträder bland andra skådespelaren Katya Kisten med dramatiserade autentiska berättelser om ryska soldaters sexuella övergrepp i Mariupol. Hon gör det på tre språk: ukrainska, ryska och sin ännu stapplande svenska.

Hur kan mördare sitta som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd?

Publikfråga till Martin Kragh

Hon tog sig till Sverige från Kiev när kriget började. Alla skådespelarkollegor har inte flytt landet; hennes motspelare Volodymyr Zelenskyj i satirserien Folkets tjänare är i dag Ukrainas president.

Skådespelarna Katya Kisten och Ander Blentare
Skådespelaren Katya Kisten är mest känd för sin roll som presidentens syster i den ukrainska tv-serien Folkets tjänare. Nu lever hon i exil i Sverige. Till höger skådespelaren och författaren Anders Blentare. Bild: Henrik Hellstrom

Martin Kragh får efter sitt anförande flera frågor från exil-ukrainare i publiken. "När kommer Ryssland att klassas som terroriststat?" (Svar: Aldrig, det är en realpolitisk omöjlighet) "Hur kan mördare sitta som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd?" (Svar: För att Kina håller dem om ryggen).

Martin Kragh med ukrainsk läsare i Simrishamn.
En ukrainsk kvinna frågar Kragh varför Ryssland tillåts behålla sin plats i FN:s säkerhetsråd. Bild: Stefan Brunow / Yle

Martin Kragh, som är är biträdande chef för Utrikespolitiska institutet i Stockholm, försöker analysera Rysslands systematiska folkrättsbrott i Ukraina. Både deras attacker mot civil infrastruktur och den till synes vettlösa militära aktiviteten vid Ukrainas och Europas största kärnkraftverk i Zaporizjzja.

– Genom att förskansa sig där så har ju rysk militär skapat ett fait accompli som är väldigt svårt att hantera. För enligt alla internationella konventioner är det ju strikt förbjudet att idka någonsomhelst krigföring nära kärnkraftverk. Men genom att placera sig där gör ryssarna det väldigt svårt för den ukrainska militären att försöka repellera de ryska ockupationsstyrkorna. Så om du inte bryr dig om internationella konventioner eller riskerna för dina egna soldater – då kan det vara en fördel att bete sig så här.

Bryr man sig inte om internationell rätt eller sina egna soldaters säkerhet – då är det en fördel att kriga vid kärnkraftverk

Martin Kragh

Att riva upp avtal och överraska med nya attacker ger ryssarna ett eskalationsövertag. Det är deras tydliga politiska signal till Ukraina: Vi har makten, vi har kontrollen.

Den finländska debatten om ryska turistvisum kommenterar Kragh så här:

– Ett stopp för visumturister skulle vara ett ytterligare steg i den riktning relationen mellan Ryssland och väst gått sedan flera år tillbaka, det vill säga mot en ny järnridå. Åtminstone fram till nyligen har Kreml visat att man är ganska nöjd med att de ryska oppositionella lämnar landet. Under kalla kriget fängslade man sina dissidenter. Men det skapade ju bara PR-problem. Det är mycket bättre för Kreml att oppositionen lämnar landet.

Martin Kragh utfrågas om Ryssland i Simrishamn
Putins besatthet vid Ukraina genomsyrar nu hela det ryska samhället. Men redan hans företrädare Boris Jeltsin ansåg att Krim borde tillhöra Ryssland, påpekar Martin Kragh för Sveriges Radios Sara Stenholm. Bild: Henrik Hellstrom

Finland i Nato otänkbar dröm 1949

När det gäller Finlands och Sveriges Natomedlemskap tror Kragh att Putin inte längre kommer att försöka hindra processen.

– Det är svårt att hindra när beslutet redan är fattat. Men Putin försöker tona ner betydelsen av att Rysslands handlingsfrihet begränsas betydligt i Östersjön när Sverige och Finland går in i Nato på sikt, eller åtminstone stärker samarbetet med Nato. Rysslands geostrategiska läge har försämrats. I synnerhet en Nato-närvaro på Gotland gör det svårare för Ryssland i händelse av en väpnad konflikt.

Paasikivi och Kekkonen skulle se med igenkänning på dagens Ryssland

Martin Kragh

Ingen skulle ha kunnat drömma om att Finland en dag skulle bli medlem i försvarsalliansen Nato när den grundades 1949. Men presidenterna Paasikivi och Kekkonen skulle ändå se med igenkänning på dagens Ryssland om de hade återvänt till jordelivet år 2022, tror Kragh:

– De är återigen samma impulser som kommer till uttryck. Militarism, expansionism och ett auktoritärt politiskt styre. Världen har ju förändrats. Finland har också förändrats. Men mycket av det som sker i dag i Moskva hade de känt igen.

Just nu är Ryssland uppbundet militärt i Ukraina. Men det ska bli intressant att se hur landet på sikt tänker förstärka sin närvaro i Finska viken och Östersjön. Östersjön kan bli ett geopolitiskt mer ansträngt område på sikt. Men också en region som får tydligare geopolitiska gränser, konstaterar Kragh.

Regeringen överens – Finland kommer att avsevärt skärpa visumreglerna för ryska medborgare