Som vi rapporterade igår irriterar sig många författare och konsumenter på fel uttal i rikssvenska ljudboksinläsningar av finlandssvenska böcker. Förlaget M meddelar nu att de fått ett skriftligt löfte av Bonnier Audio om att de skickar in korrigerade ljudboksfiler av Johanna Holmströms nya ljudbok Handbok i klardrömmar, som kryllade av uttalsfel.
Många har undrat varför förlagen inte helt enkelt anlitar finlandssvenska skådespelare för att läsa in böcker som handlar om Finland – det här för att slippa uttalsproblemen och få kontexten rätt. En av dem är skådespelaren Tobias Zilliacus, känd från film och teater både i Finland och Sverige.
– Jag tycker absolut att svenska ljudboksförlag kunde snegla lite över viken, inte enbart när det gäller att läsa in finlandssvenska böcker, utan böcker överlag. Det finns trots allt ett kunnande här och bevisligen finns det många i Sverige som tycker ganska bra om finlandssvenskan som uttrycksform, säger Zilliacus och fortsätter:
– På det här sättet skulle man lite också kunna ruska av sig den här muminstämpeln, att det fungerar att läsa in i andra sammanhang än Mumin.
Han påpekar att det dessutom inte finns stora logistiska hinder när det gäller att anlita ljudboksinläsare från Finland.
– När det gäller ljudböcker är det ju bara att gå in i en studio, vilket det finns många av i Helsingfors och läsa in den här. Jag kan inte minnas kollegor här som fått uppdrag av ljudboksproducenter i Sverige. Men det har glädjande nog börjat produceras ljudböcker i Finland också på svenska, och där finns ju en marknad för oss.
En avtalsfråga
Ljudboksmarknaden har formligen exploderat under de senaste åren, och fortsätter växa. Så frågan är varför de finlandssvenska förlagen över huvud taget väljer att outsourca en så viktig del till Sverige?
Ett exempel vi nyligen lyfte fram är ljudboksversionen av Kjell Westös Den svavelgula himlen, där den rikssvenska inläsaren frekvent uttalar gatunamnen i Helsingfors fel.
Susanna Sucksdorff, som är marknadsföringschef på Schildts & Söderströms förlag, säger att det är en avtalsfråga.
– Det är författaren själv som väljer vilket förlag den väljer att göra ljudboksavtalet med. Till exempel Den svavelgula himlen utkom för så länge sedan att vi inte riktigt hade kommit igång med vår egen ljudboksproduktion.
Eftersom ljudboksmarknaden beträffande äldre böcker inte riktigt tagit fart förrän nu har en del finlandssvenska författare antagligen vänt sig till förlagen i Sverige, förklarar hon.
Alla de ljudböcker som Schildts & Söderströms förlag ger ut idag läses in av finlandssvenskar, enligt Sucksdorff. Hon tar också tillfället i akt och ger en eloge till de finlandssvenska inläsarna.
– De är faktiskt jätteduktiga på att uttala saker rätt. De kan både finska, svenska och främmande språk. Det är en hög kvalitet på dem.
Svenskarna förtjusta i André Wickström
Om ett svenskt förlag har fått rättigheterna att ge ut boken lönar det sig inte för Schildts & Söderströms förlag att göra en annan version för Svenskfinland eftersom publiken är så liten och det är dyrt att producera ljudböcker, enligt Sucksdorff.
– Det vi kan göra är att ge ut boken i samarbete med ett svenskt förlag. Då kan vi dela på kostnaderna.
– Till exempel i ljudboksversionen av Eva Frantz Hemligheten i Helmersbruk ville Bonniers uttryckligen ha med André Wickström som en av inläsarna. De hade blivit förtjusta i honom efter att ha sett honom i tv-serien Solsidan. Han får läsa herrgårdens röst i ljudboken. Samarbeten kan också leda till nya och skojiga idéer.
Schildts och Söderströms nyaste samarbetet med Bonnier Audio är bröderna Kjell och Mårten Westös essäbok Åren som utkommer som ljudbok i slutet av augusti.
– Den läser bröderna själva in. Då kan man vara säker på att uttalet blir rätt, säger Sucksdorff.
Löfte om nyversion
Också på Förlaget M säger marknadsföringschef Andrea Svanbäck att valet av inläsare är en avtalsfråga. Till exempel Johanna Holmströms nya novellbok Handbok i klardrömmar har två förlag.
– Albert Bonniers förlag ger ut boken i Sverige och Förlaget i Finland. I ett sådant läge kommer vi i allmänhet sinsemellan överens om vem som tar hand om ljudboksproduktionen. Den här gången föll det på Bonniers. Förlaget ger ut en massa ljudböcker så det kunde lika gärna ha varit vi, säger Svanbäck.
– Gällande de här uttalsfelen i Holmströms bok har vi fått ett skriftligt löfte av Bonniers om att vi kommer att få korrigerade ljudboksfiler. Så det är på gång.
Susanna Sucksdorff på Schildts och Söderströms säger att man i första hand önskar finlandssvenska inläsare för böcker som handlar om specifikt finlandssvenska sammanhang.
– Det är självklart för oss och det finns en ganska neutral finlandssvenska som inte blir en muminsvenska i rikssvenskarnas öron. Jag tycker absolut att de ska läsas på finlandssvenska om det är en specifikt finlandssvensk bok av en finlandssvensk författare. Det blir alltid bäst så.
Sucksdorff tror att de svenska förlagen gärna väljer kända rikssvenska profiler som går hem hos en bred publik i Sverige.
– I Sverige finns ju många jättekända skådespelare som läser in ljudböcker, och konsumenterna väljer att lyssna på ljudböcker inlästa av en specifik skådespelare. Det kan vara ett argument när man väljer röster för inläsningar i Sverige.
– Jag vill minnas att jag till och med har gjort en enkät till svenska förlag kring hur de förhåller sig till finlandssvenska inläsare. Jag har inget minne av att det skulle ha väckt hemskt stora protester eller kritik, utan att de hade ett mer ett öppet och intresserat förhållningssätt.
Bonnier Audio svarar
Vad säger svenskarna själva då? Vi vänder oss till Bonnier Audio som är ett av Sveriges största och äldsta ljudboksförlag. Förlagschef Johanna Hansen hinner inte med en intervju men svarar så här per mejl:
Valet av inläsare är komplext och vi försöker ta hänsyn till en mängd olika aspekter när vi väljer ljudboksinläsare, och då spelar en rad kriterier in såsom ålder, klang, frasering, erfarenhet, graden av dramatisering, tillgänglighet, regional kännedom, men också popularitet.
Vi har genom åren arbetat med både finlandssvenska och rikssvenska inläsare.
I takt med att ljudboken växer kommer också förväntningar och specifika önskemål från lyssnarna och författarna att bli fler och produktionsprocessen än mer komplex.
Vi återgår till skådespelaren Tobias Zilliacus – hur ser han som skådespelare på ljudboksvärlden?
– Jag tycker att ljudboksvärlden är intressant på många sätt, den utvecklas hela tiden. Det är en intressant form för oss skådespelare eftersom den rör sig någonstans i gränslandet mellan en ren uppläsning och en tolkning.
– Det vore fascinerande att utforska och i vissa fall ta det mer mot ett audiodrama och göra det till en mer helhetsmässig upplevelse. Jag vet att det i vissa fall önskas att man så att säga levererar texten och inte gör något mer av den. Men det är en intressant diskussion som jag tror att kommer att fortsätta under den närmaste tiden.