Jag befinner mig på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i Helsingfors. Här får jag en förhandstitt på den kommande identifieringsappen som staten planerar.
– Vi övar nu en situation där du ska bevisa din ålder i butikskassan. Jag jobbar i kassan och har en läsarapp, och du har appen för digital identitet i din telefon. Du ska välja "Todista tietosi", alltså bevisa din identitet, säger projektchefen Riitta Partala.
Då dyker det upp en QR-kod på skärmen på min testmobil.
– Jag har läsarappen och jag väljer vilken information jag behöver: information om huruvida du är över 18 år gammal, och ett foto på dig. Så jag väljer det.
Partala för sin mobiltelefon nära min för att läsa av QR-koden, och då dyker det upp en fråga om jag vill skicka uppgifter om att jag är minst 18 år gammal samt mitt foto. Jag godkänner det, och uppgifterna syns då på Partalas mobil.
Mottagaren kan välja vilka data han eller hon behöver. Det kan till exempel vara personens foto och information om huruvida personen är minst 15 år, 18 år eller 20 år.
– Och till exempel om du går till posten och behöver hämta paket, så behöver du veta namn och födelsedatum, tillägger Riitta Partala.
När man bara delar de uppgifter som är absolut nödvändiga och inte mer än det, så är tanken att det ska öka dataskyddet och den personliga integriteten.
Du behöver alltså inte dela ditt personnummer när du bevisar din identitet digitalt, men man kan också dela personnumret då det är absolut nödvändigt, till exempel hos läkaren eller Skatteförvaltningen.
Den digitala identifieringen ska inte heller ersätta fysiska pass eller id-kort. De kommer att finnas kvar också i fortsättningen.
För personer som inte kan eller vill använda en smartmobil så ska det också vara möjligt att identifiera sig med hjälp av en dator och en särskild lösenordsapparat. Apparaten är ändå inte gratis. Det är tills vidare inte känt hur mycket den kommer att kosta.
Med den statliga identifieringsappen ska du också kunna identifiera dig starkt i olika tjänster på nätet. Det blir ett nytt alternativ till att logga in via nätbanken eller via mobil-id.
Lättare för utlänningar
Också utländska medborgare ska kunna logga in i den finländska identifieringsappen, för att bevisa sin identitet – men bara på nätet. Utlänningar får alltså inget digitalt id-bevis att visa upp i butiken. De ska kunna registrera sig till exempel med hjälp av ett utländskt pass.
Tanken är också att den utländska personen ska få ett finländskt personnummer när han eller hon registrerar sig i appen.
– Hittills har det varit betydligt mer byråkratiskt för utländska medborgare när det gäller att identifiera sig i Finland. I och med appen ska vardagen underlättas bland annat för utländska studerande, utlänningar som jobbar i Finland och för personer som idkar affärsverksamhet i Finland, berättar Maria Nikkilä som är chef för digitaliseringsenheten vid Finansministeriet.
Kostnaderna har stigit år efter år
Du ska kunna använda den statliga appen redan nästa år. Då ska den vara tillgänglig, förutsatt att riksdagen bekräftar planerna på hösten och att lagen ändras.
Det nya systemet innebär på lång sikt en besparing för staten, säger man på Finansministeriet.
I fjol behövde staten betala närmare 8 miljoner euro totalt, för de gånger finländarna bekräftade sin identitet på nätet. Den här summan har fördubblats på fem år, i och med att folk allt oftare loggar in på olika webbtjänster. Svenska Yles granskande program Spotlight lyfte upp de kraftigt stigande kostnaderna redan år 2018.
Det reserveras 20 miljoner euro för utvecklingen av identifieringsappen, och staten har alltså redan börjat med att koda den. Arbetet sker vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vid Polisstyrelsen.
It-branschen: Utveckla de existerande systemen
På teleoperatörernas och it-branschens intresseorganisation Ficom är man kritisk till att staten siktar på en egen digital identifieringslösning för medborgarna, och att det troligen leder till mindre inkomster för de kommersiella aktörerna.
Branschen anser att det skulle kunna gå att utveckla de existerande kommersiella systemen istället, och att det skulle bli billigare – alltså identifiering via nätbanken eller via mobil-id.
Det snedvrider konkurrensen när staten ger sig in på den här marknaden, menar Ficoms vd Elina Ussa.
– Här kommer man in på samma marknad, men med andra spelregler. Det är inte rätt, kommenterar hon.
På Finansministeriet säger man däremot att den statliga appen är en modern bastjänst på nätet och att det inte är verksamhet som snedvrider konkurrensen.
Blir en del av en digital plånbok
Appen ska senare integreras med en europeisk digital plånbok som EU planerar införa tidigast år 2024. Den digitala plånboken ska förutom identitetsbevis också kunna innehålla andra bevis – till exempel körkort och bevis på att man har en viss försäkring.
På Konkurrens- och konsumentverket är man kritisk till att Finland vill införa ett digitalt identitetsbevis innan EU-plånboken är klar, och myndigheten säger att det kan leda till att den finländska lösningen senare måste göras om en hel del för att vara kompatibel med den europeiska.
Också teleoperatörernas och it-branschens intresseorganisation Ficom är inne på samma linje.
– Nu bygger Finland blint en modell som man hoppas ska fungera med EU-modellen. Det är inte värt att göra en filt som sedan måste lappas. Det skulle istället vara bäst att bygga allt på en gång så att det är funktionellt och kompatibelt, säger vd:n Elina Ussa på Ficom.
Ussa påminner också om att undersökningar visar att den digitala identifieringen som sker via nätbanken eller mobil-id fungerar utmärkt i nuläget och att finländarna är nöjda med hur det är. Därför är det inte bråttom med nya lösningar, betonar hon.
Ussa tillägger att arbetet måste göras mycket noggrant för att det inte ska bli ännu ett datasystem som inte fungerar så bra som det var tänkt.
Maria Nikkilä på Finansministeriet försäkrar ändå att det inte är en överhängande risk att den finländska lösningen inte skulle vara kompatibel med den europeiska plånboken.
– Det handlar om byggstenar som sedan kan användas när EU-plånboken lanseras. De digitala identitetsbevisen kommer ändå rent tekniskt att fungera lite olika i olika europeiska länder, säger hon.
Finansministeriet: Datasäkerheten är inget problem
Elina Ussa på Ficom är dessutom kritisk till datasäkerheten, om allt fler börjar använda en enda statlig tjänst, istället för nätbankernas och mobiloperatörers tjänster. Det är inte en hållbar lösning, menar hon.
– I och med Rysslands anfallskrig i Ukraina har det blivit ännu viktigare att vi också i Finland har olika sätt att bekräfta vår identitet på, på nätet, så att man kan använda ett annat system om ett system får problem.
Nikkilä vid Finansministeriet avfärdar kritiken. Hon betonar att staten har satsat mycket resurser på att göra den digitala mobilappen så säker och pålitlig som möjligt, och betonar dessutom att tanken inte heller är att den statliga appen helt ska ersätta nätbanken och mobil-id. De identifieringssätten ska också finnas kvar i fortsättningen.
