Sällan sägs det rakt ut åt någon att hen inte fått ett jobbet på grund av hens utseende, och långt ifrån alltid är det ens fallet.
Men i den intervjuundersökning som Finlands fackförbunds centralorganisation FFC gjorde i somras uppger vissa arbetssökande att de uppfattat att utseendet har kunnat vara endera till fördel eller nackdel då de sökt jobb.
I undersökningen framkommer bland annat att en arbetssökande hade fått höra att hen inte såg tillräckligt representativ ut för ett ledigt jobb.
"Utseendevariationerna är få och snäva"
Outi Sarpila är docent inom ekonomisk sociologi vid Åbo universitet har forskat i utseendets betydelse i arbetslivet.
Sarpila säger att enbart genom att titta på rekryteringsannonser och studera vilka typer av bilder de använder sig av i annonsen, kan man se vilken slags arbetstagare som anses vara lämpad för jobbet.
– De här bilderna är nog rätt ensidiga till sin karaktär, utseendevariationerna är få och snäva.
Genom att bredda de här bilderna kunde det få en betydelse, så att utseendet på den "ideala arbetstagaren" inte skulle vara så väldigt smalt, konstaterar Sarpila.
Tips från coachen
Sofia Rosendahl är karriärcoach och säger att rekryteringsannonserna kan ha betydelse för ifall man vågar söka ett jobb eller inte.
– Då vi läser en jobbannons funderar vi ju om detta är något för mig eller inte.
Den bedömningen gör vi utgående från vad som förmedlas i jobbannonsen eller vilken information vi hittar på ett företags hemsida.
Men, påpekar Rosendahl, man har på många håll jobbat på att ge ett mer inkluderande intryck både i jobbannonser och på företagens hemsidor.
Rosendahl säger att som arbetssökande är det bra att fundera på vad man vill säga med sitt yttre.
Vi tillskriver positiva föreställningar om personer med ett fördelaktigt yttre
Outi Sarpila, docent i ekonomisk sociologi
– Under en arbetsintervju så tittar intervjuaren så klart på kompetens, utbildning och erfarenhet men man tittar också på vad det är för typ av person och vilken personlighet man har.
Genom vårt yttre kan man som arbetssökande förmedla vem man är.
– Hurudan frisyr har du, har du tatueringar, hur du klär dig. Allt det speglar vem vi är. Om man är medveten om det så kan man framhäva vem man är under en intervju.
Utseendet påverkar allt från rekrytering, lön och karriärutveckling
Även om vi än så länge inte vet så mycket om vilken betydelse utseendet har på arbetsmarknaden, så har vi börjat inse att det spelar en betydande roll vid rekryteringssammanhang, konstaterar Sarpila.
– Det är först under senaste åren man har upptäckt att utseendet är en faktor här i samma kategori som kön, vikt, klass, ålder, etnisk tillhörighet.
Det är ändå undantag att man avsiktligt diskrimineras på grund av sitt utseende i jobbsammanhang, men så länge vi inte är medvetna om vilken roll utseendet spelar kan det påverka allt från rekryteringen, lönen och karriärutvecklingen utan att vi inser det.
– Vi tillskriver positiva föreställningar om personer med ett fördelaktigt yttre, säger Sarpila.
Sarpila nämner serviceyrken som en bransch där ett angenämt utseende är en fördel.
– Visst, det borde vara meriter som avgör om man får ett jobb. Så tycker vi men vi vet att så är det långt ifrån alltid.
Sarpila säger att faran med att vi tror på en meritokrati är att vi lurar oss själva och möjliggör att utseendefavoriseringen får fortsätta. På så sätt förnekar vi problemet och det förvärrar ojämlikheten i rekryteringsprocesser.
Är du välvårdad är du kompetent, tänker vi automatiskt
Också Rosendahl är medveten om att utseendet inom servicebranschen generellt sett spelar en större roll.
– Till exempel då vi går till en frisörsalong och vi ser en frisör med väldigt fint och välvårdat hår så signalerar det omedvetet åt oss att det här är en person som vet hur man tar hand om håret, hen kan sin sak.
Samma sak händer om vi går in till en klädbutik och den som jobbar där har snygga kläder – då tänker vi att den här personen vet hur man klär sig bra.
Men var går då gränsen för diskriminering?
– Om man upplever att man blivit behandlad på ett diskriminerande sätt så finns jämställdhetsombudsmannen som hanterar dessa ärenden. Där kan man få en bedömning av ifall man utsatts för diskriminering eller inte.
"Estetiskt kapital"
Sarpila som bland annat är medförfattare till studien "Appearance as capital" som utkom förra året, konstateras att utseendet kan ses som ett kapital med en helt egen valuta som gör att man kan uppnå många fördelar i livet.
– Framgång i sociala sammanhang, delvis lättare att hitta en partner, att få jobb, framgång i löneförhandlingar, allmänt bättre förutsättningar i samhället. Utseendet kan ha motsvarande effekt som de som har pengar har sin egen gräddfil där de glider fram, säger Sarpila.
Sarpila tillägger att pressen på ett fördelaktigt yttre är större på kvinnor än män, kraven är snävare.
Orättvist, men så länge som vi är omedvetna om hur vi fungerar så kommer utseendet spela en onödigt stor roll, menar Sarpila.
Det är till och med befogat att anta att utseendets betydelse både i arbetslivet och i övriga delområden i livet har ökat, menar hon.
– Antalet serviceyrken har ökat, konsumtionssamhället har gjort att utseendet är en del av vår identitet där vi uppmuntras till att vara den bästa versionen av oss själva, vi lever i en väldigt visuell tid som ju till stor del beror på sociala medier, för att nämna några aspekter.
Dessutom finns det en slags "moralisk aspekt" i hur vi uppfattar utseendet, det vill säga att man tar för givet att en arbetstagare som tar hand om sitt yttre automatiskt att också tar hand om sina arbetsuppgifter.
En lösning förutom ökad medvetenhet vore anonym rekrytering utan foto, säger Sarpila.
Vad väcker artikeln för känslor? Har du erfarenhet av diskriminering på grund av utseende? Du kan kommentera artikeln fram till 18:00 den 25.8.