– Vi har haft väldigt stora utmaningar det senaste året kan jag säga och tyvärr finns det inget som just nu tyder på att läget skulle förbättras, säger äldreomsorgschef Eva Manelius vid Kimitoöns kommun.
Kommunens beslutsfattare beslöt i juni att betala ut en engagemangsbonus till personalen som ligger mellan 500 och 1000 euro beroende på hurudan anställning man har eller har haft. För året 2022 kan engångsvederlaget inte överstiga 1000 euro.
I måndags beslöt kommunstyrelsen dessutom att inhoppare ska få 30 euro i bonus för genomförda inhopp inom vården samt att anställningar som ingås mellan 1.9.2022 och 31.12.2022 och är i kraft i över tre månader ska premieras med en bonus på 400 euro.
– Lönen är en stor bit i den här ekvationen eftersom unga människor idag funderar mycket på vilken lönen är och hur de ska försörja sig innan de väljer sitt yrke, säger Manelius. Vården har varit hårt pressad de senaste åren på grund av coronapandemin, vilket skapat negativa ringar på vattnet men jag tror vi måste börja med att höja lönerna för att visa personalen att vi menar allvar då vi vill förbättra situationen inom vården.
"Lönen betyder mycket men inte allt"
Pia Tötterman är förman på Almahemmet i Kimito och anser att lönen är viktig eftersom det ska vara möjligt att också i vårdyrket livnära sig på den lön man får för sitt arbete och för att lönen ska motsvara arbetsbördan.
– Lönen är viktig men arbetsgemenskapen likaså, att arbetsgivaren ser och hör arbetstagaren och att man trivs, säger Tötterman. Genom att betala mer lön kan man uppmärksamma dem som jobbar. Ett faktum är att ju färre vi blir desto mer arbete har de som blir kvar.
Tötterman hoppas att arbetsgivaren också beaktar att det finns andra sätt att premiera sin personal än via lönen.
– Förmåner kan vara något annat än konkreta pengar, exempelvis förmåner för att investera i arbetstagaren själv. Det är viktigt att man som anställd blir sedd och att arbetsgivaren förstår vilka utmaningar som vardagen består av. Det gör man nog bäst med att betala en ersättning som motsvarar det ansvar som arbetet innebär, säger Tötterman.
Oron stor kring vad som sker vid årsskiftet
Välfärdsområdet tar över ansvaret för social- och hälsovården vid årsskiftet och då blir Kimitoöns äldreomsorg en liten del i en större helhet. Det här oroar Manelius eftersom det troligtvis inte blir lättare utan snarare svårare att hitta behörig personal och arbetsgivaren inte längre kan erbjuda en högre grundlön på landsbygden.
Välfärdsområdet i Egentliga Finland kommer att ha drygt 23 000 anställda och skillnaden jämfört med idag blir mycket stor, betonar Manelius.
– Jag hoppas att arbetsgivaren också i fortsättningen kommer att se sin personal men jag tror nog att det blir stora förändringar, säger Manelius. Vi kan säkert inte helt förstå hur liten del vi blir i den stora helheten.
Enligt Manelius är det nu viktigt att trygga tillgången till utbildad och behörig personal för annars kan situationen i de små kommunerna i glesbygden bli mycket svår inom en snar framtid.
– I nuläget känner alla varandra och det är lätt att ta kontakt men efter årsskiftet blir det nog stora förändringar, säger Manelius. Men jag hoppas att beslutsfattarna och de högsta tjänstemännen inom välfärdsområdet förstår att vi här på landsbygden också behöver personal och att det inte bara är de stora som ska få allt utan att vi små också behöver vårt.
