Församlingsval förrättas vart fjärde år i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I november utser 367 församlingar sammanlagt cirka 8 000 nya förtroendevalda.
Sibbo svenska församling är en av dem som får nya medlemmar i församlingsrådet och kyrkofullmäktige. Anders Backström, Paula Lönnroth och Carola Juselius är tre medlemmar som i fyra år varit med och beslutat om församlingens verksamhet, resurser och medel.
Paula Lönnroth har beslutat att hon ställer upp för nyval i november.
– Jag är själv aktiv i församlingen och tycker att jag ska vara med och besluta om de tjänster som jag själv avnjuter, säger Lönnroth.
Lönnroth arbetar för att fler ungdomar ska hitta till församlingen och att det finns verksamhet för alla.
– Jag är själv pensionär men har barn och barnbarn så jag är mycket mån om att det ska finnas verksamhet för alla åldrar.
Det är första gången Paula Lönnroth sitter i församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige. Hon är dessutom suppleant för vice ordförande Anders Backströms i gemensamma kyrkorådet.
Lönnroth vill inte lyfta upp någon specifik fråga från mandatperioden utan tycker att hela upplevelsen av att följa med beslutsfattandet inom kyrkan varit intressant.
– Jag måste berömma församlingen för att de förbereder allt väldigt bra. Man får massor med material tillsammans med föredragningslistan som man kan bekanta sig med. Jag vill ge ett stort tack till beredningen, säger Lönnroth.
För tillfället ser Lönnroth fram emot församlingsrådets nästa möte den 30 augusti där frågan om att öppna upp kyrkorna i Sibbo för att viga och välsigna samkönade par ska behandlas.
Paula Lönnroth har bestämt att hon ställer upp igen i höst.
– Jag tycker att församlingen har satsat så pass mycket på mig att jag inte har hjärta att sluta efter ett år, och dessutom vill jag vara med.
Intresse för ekonomi och förvaltning
Anders Backström är församlingsrådets vice ordförande samt medlem i gemensamma kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige.
Han har nu varit förtroendevald tre år på raken och ställer upp i höst igen.
– Jag är församlingsmedlem och döpt och vill vara med och påverka samhället och göra det jag kan för samhällets bästa.
Backström beskriver sig som någorlunda liberal och känner att ekonomi och förvaltning ligger honom varmt om hjärtat.
– Jag vill vara med och se till att det finns förutsättningar för församlingsverksamhet också i framtiden, att man fattar framsynta beslut och ser till att man har en så bra materiell och administrativ grund som möjligt att stå på som stöd för det här kristna arbetet, säger Backström.
Ökad digitalisering i framtiden
I en kolumn i Kyrkpressen lyfter Backström upp digitaliseringen som en stor ekonomisk och ekologisk möjlighet för den kyrkliga förvaltningen.
– När det handlar om mänsklig verksamhet så är det definitivt en grej där det behövs människor eller personal som jobbar med andra människor och så ska vi ha effektiv administration. Den borde vara så slimmad och automatiserad som möjligt så att allt som berör ekonomiförvaltning och dylikt ska gå så där snapp snapp snapp med teknologins hjälp, säger Backström.
Han betonar också att streamade gudstjänster är en del av framtiden då de ger möjligheter att delta i gudstjänsten när man inte kan ta sig till kyrkan.
– Vi måste ju tänka att församlingen ska verka där människorna finns och människorna finns också i de digitala kanalerna. Det är en tillgänglighetsfråga att man också har de elektroniska tjänsterna.
För Backström är de fysiska lokalerna och vackra kyrkorna inget självändamål för verksamheten, utan människan bör kunna nås där den är.
– Inget är ett självändamål utom själavårdande och det diakonala. Du måste hela tiden fundera på i vilka utrymmen du ska verka, hur mycket personal du kan ha när saker minskar. De fysiska mötena är mycket viktiga, men det måste finnas komplement till det, säger Backström.
Människorna finns också i de digitala kanalerna
Anders Backström
Inte heller Backström vill lyfta upp någon specifik fråga från sin mandatperiod utan betonar att församlingen hela tiden måste utvecklas och ha en bra verksamhet som motsvarar medlemmarnas behov.
– Det tycker jag att vår personal och vår kyrkoherde bra har kunnat ta fram. Det har inte funnits mycket som man som förtroendevald har behövt påminna om. Vi har kunnat jobba väldigt bra tillsammans och varit överens, säger Backström.
Perioden har också varit tacksam ekonomiskt sett, för enligt Backström går det bra tillsvidare, och det har varit lätt att samarbeta kring till exempel fastigheter och skatteintäkter i de gemensamma organen.
En period kan räcka bra till
Carola Juselius har suttit med i församlingsrådet i en period, och känner att hon fått utrett det som hon ursprungligen var intresserad av när hon ställde upp för fyra år sedan.
Juselius ställde upp för att få bättre insyn i hur barn- och ungdomsverksamheten och diakonin fungerar samt få kunskap om de hus och lokaler som församlingen äger. Men ett ärende står över de andra.
– Sen var vigsel eller välsignelse av samma kön viktigt för mig. Det ville jag vara med och arbeta vidare med för att det skulle gå framåt. Där var den egentliga orsaken till varför jag ställde upp. Nu har jag fått vara med och arbeta för alla de här sakerna, så jag har varit mycket nöjd och glad, säger Juselius.
Församlingsrådet i Sipoon suomalainen seurakunta har i juni godkänt att kommunens kyrkor och lokaler får användas för detta ändamål.
Juselius tror att det svenska församlingsrådet fattar ett motsvarande beslut.
– Det som jag har känt i luften och vad jag kan tippa är, jag vet ju inte om det går till omröstning, men åtminstone kommer beslutet att bli positivt.
Juselius betonar dessutom att församlingen arbetat målmedvetet och bra med barn, ungdomar, pensionärer och den egna personalen under hela coronapandemin. Det har funnits både själsligt och ekonomiskt stöd.
– Det har jag sett väldigt mycket upp till och varit begeistrad över deras sätt att arbeta där, säger Juselius.
Passligt med byråkrati
De beslutande organen i en församling eller en samfällighet påminner i viss mån om organisationen i en kommun.
I församlingsvalet i Sibbo väljs medlemmar till församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige, alltså de organ som planerar, utvecklar och styr församlingens verksamhet.
Kyrkofullmäktige utser dessutom gemensamma kyrkorådets medlemmar, så en förtroendevald kan i praktiken sitta med i tre organ under sitt mandat.
Varken Anders Backström eller Carola Juselius tycker att organisationen eller hierarkin känns för byråkratisk.
– Nej, jag är ju van med det kommunala med utskott, kommunstyrelse och fullmäktige och kan jämföra det med församlingen. Och jag sitter ju faktiskt med i alla tre organen också i församlingen, säger Juselius.
Hon uppskattar fördelningen där svenska frågor diskuteras i församlingsrådet, medan ärenden som berör båda församlingarna, till exempel begravningsplatsen, diskuteras i de gemensamma organen.
– Fullmäktige är som många andra fullmäktigen, alltså det är där man sätter stämpeln på pappret så att säga. Besluten och förslagen är oftast redan gjorda lite lägre ner och de slutgiltiga besluten fattas av fullmäktige, säger Juselius.
Varken Anders Backström eller Paula Lönnroth tycker att organisationen känns tungrodd.
– Jag tycker att det har varit väldigt bra. Så här under min första period så upplever jag att allt har varit bra berett och som suppleant i kyrkorådet har det varit intressant att få vara med och förbereda saker, säger Lönnroth.
– På det lokala planet har alla beslut varit viktiga och där har det fungerat bra med gemensamma kyrkorådet, församlingsrådet och kyrkofullmäktige, säger Backström.
Backströms kritik riktas snarare mot högre organ som kyrkostyrelsen och domkapitlet med en misstanke om att vissa beslutsprocesser kunde göras enklare med annan ansvarsfördelning, till exempel vid fastighetsförsäljning.
Svårt att locka med unga
Den eviga frågan inom såväl politiken, församlingar som föreningar i gemen är hur man ska locka yngre med i verksamheten och beslutandet.
Församlingsvalets tre teman eller nationella budskap är "Vi skapar framtiden nu", "Tillsammans mot ensamheten" och "Medkänslans röst i vår tid".
I synnerhet budskapet om framtiden skapar förhoppningar om att också yngre församlingsmedlemmar skulle engagera sig i valet, antingen genom att rösta eller ställa upp som kandidat.
Den tvåspråkiga NAVI-gruppen verkar inom kyrkan och lyfter upp frågor som gäller ungdomars delaktighet, bland annat i församlingsvalet, men de unga som församlingsmedlemmarna har pratat med är redan väldigt upptagna, med livet.
– Jag har pratat med några som varit 30+ och då har du just kanske gift dig, skaffat barn eller håller på att bygga hus, och vissa kanske studerar. De är alla lite rädda för att det inte finns tillräckligt tid för att ställa upp och arbeta för det här också, säger Juselius.
Församlingarnas traditionella verksamhet är uppbyggd med särskilt fokus på barn, ungdomar och pensionärer, medan verksamhet för unga vuxna och vuxna medlemmar kan variera stort mellan församlingarna.
Juselius nämner att församlingen nog ordnat program med låga trösklar för vuxna, bland annat samtalsgrupper, en stresshanteringsgrupp, retreater och särskilda Må bra–dagar med vakbad på Nilsas.
Även Backström ser de yngre församlingsmedlemmarna som en potentiellt svårnådd grupp.
– Om man tänker på dem som flyttar bort till sin studieort så måste de etablera sig där och har inte mycket kontakt med hemkommunen, men om de flyttar tillbaks eller det flyttar nya unga vuxna in så har de också bråttom med att etablera sitt liv med familjen, säger Backström.
Han tror att en del unga vuxna kan nås senare via dop och olika verksamheter för barnfamiljer.
Men i första hand gäller det nu att förbereda alla församlingsmedlemmar för framtiden på lite längre sikt.
– Vi kommer sakta att minska i antal, alltså också överhuvudtaget inom kyrkan. Det måste man vara medveten om. Vi har en god ekonomi och allt väl förspänt och fantastisk personal, men det är också helt klart att på tio års sikt kommer förhållandena att förändras något och då måste man vara beredd på att samma standard inte kan upprätthållas som idag, säger Anders Backström.
Rättelse 25.8.22 kl.19.47 Nickby kyrka ändrades till Sibbo nya kyrka i Kyrkoby.