– Det är mycket mer kostnadseffektivt att göra det än att försöka begränsa någonting som är ganska väl utbrett, säger Joacim Rocklöv som koordinerar den här forskningen – ett femårigt projekt som finansieras av EU, med drygt 9 miljoner euro. Rocklöv är epidemiolog och gästprofessor vid Umeå universitet i Sverige.
Dessutom kan det spara många människoliv, om man helt lyckas förebygga en farlig sjukdom, eller om man kan stoppa smittspridningen i ett tidigt skede.
– Vi ska ta fram nya indikatorer som mäter hur utvecklingen går i Europa, framför allt vad gäller infektionssjukdomar, hur de riskerar spridas bland annat i ett förändrat klimat men också i miljöomställningar, att man förändrar naturmiljöer. Det kan handla om konservering, eller om att man ändrar stadsmiljöer.
Djur kan i vissa fall smitta människor
Rocklöv betonar att miljön och klimatet påverkar djurens beteende och djurens utbredningsområden.
– Djur som inte normalt sett möts, träffas, och då kan virus spridas från en djurart till en annan.
Vissa djur lever närmare oss människor, och när de smittas med nya sjukdomar så kan det innebära en ökad risk för att vi människor ska smittas.
Automatisk myggigenkänning
I samband med projektet ska forskare också ta fram en teknisk lösning för att övervaka myggors och fästingars utbredning.
Myggor och fästingar fångas rutinmässigt in i fällor och forskare har hittills brukat artbestämma myggorna och fästingarna manuellt, vilket tar lång tid. Tanken är nu att utveckla en AI-lösning så att datorn ska göra det här istället.
Med så kallade smarta fällor ska forskare snabbare och i större skala kunna följa med hur vanliga olika myggarter som oftare bär på sjukdomar är.
– Man vill både hitta om de kommer till en ny plats där de inte tidigare varit så att man är beredd på det och kan sätta in åtgärder, och så vill man också få en bättre förståelse för hur många de är på olika platser och hur de varierar över tid, så att man också kan göra bättre modeller för risk och spridning.
Fakta om konsekvenserna av miljöbeslut
Man ska dessutom ge politiker information om hurdana konsekvenser olika miljöpolitiska beslut kan ha för spridningen av sjukdomar mellan djur och i förlängningen mellan djur och människor.
– Det kan vara ett scenario som har höga utsläpp och mycket klimatförändring och så har man alltid också scenarier som omfattar mindre utsläpp och mindre klimatförändring och så jämför man dem, och så kan man titta på skillnaden i risk på olika geografiska områden, över tid.
De metoder som tas fram ska kunna användas av alla EU-länder – också Finland.
Vid Helsingfors universitet finns dessutom ett separat projekt som siktar på att använda naturens egna lösningar för att minska risken för att farliga sjukdomar sprids till oss människor. Det kan till exempel handla om att introducera rovdjur i vissa ekosystem.