Anklagelser väller in från både ryskt och ukrainskt håll om attacker allt närmare Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja. Båda parter anklagar varandra för provokationer.
FN:s atomenergimyndighet IAEA har varnat för "en mycket verklig risk för en kärnkraftskatastrof". En expertgrupp från IAEA är redan nu i Ukraina och kommer – om allt går enligt planerna – att kunna inspektera läget i kärnkraftverket Zaporizjzja inom några dagar.
FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat Ryssland att dra bort sina trupper och demilitarisera området så att det kan skapas en "säker omkrets".
Kärnkraftverk för civilt bruk är inte utformade för att klara av militära attacker
Strålsäkerhetscentralen i Finland
Kärnkraftverken – spelknappar i krig?
Ryssland intog kärnkraftsområdet i början av mars. De ukrainska anställda fortsätter att arbeta inne i kärnkraftverket under rysk kontroll.
– Frontlinjen i Ukraina kommer allt närmare kärnkraftverket, men vi har ganska lite information om det som pågår där. Det finns 500 ryska soldater som kontrollerar kärnkraftverket och de ukrainska anställda, säger Ilmari Käihkö, expert på krigsvetenskap.
Det har också talats om att ryska politiker skulle ha sagt att det under de här omständigheterna kan ske "en olycka". Ryssland kunde då skuldbelägga Ukraina och säga att det var Ukraina som sköt mot kärnkraftverket. Enligt Käihkö kunde den här typens handlande utgöra ett alternativ för Ryssland.
De ukrainska arbetarna jobbar under extrem press i kärnkraftverket
De ukrainska specialisterna i kärnkraftsanläggningen arbetar under rysk ockupation.
Vendla Paile, expert på hälsoverkningar av strålning, har jobbat i över 35 år som överläkare vid Strålsäkerhetscentralen (STUK), och följer med händelserna kring kärnkraftverket Zaporizjzja.
– Nyligen var den yttre tillförseln av el till kärnkraftverket utslagen ett tag, vilket utgör ett första steg i ett olycksscenario. Då ska dieselgeneratorer sättas in – och det lyckades ju i det här fallet. De ukrainska experterna sitter där som gisslan och är antagligen oerhört stressade.
Meningen är att den internationella expertgruppen från IAEA ska granska hur de anställda i kraftverket mår och hur motiverade de är att fortsätta sitt ansvarsfyllda arbete lika samvetsgrant som hittills.
Kraftverket kan tänkas behöva service, reparationer och nya tillbehör för att fungera på rätt sätt.
Strömförsörjningen mycket viktig
En potentiellt allvarlig fara kan uppstå om strömförsörjningen till kärnreaktorerna och reservgeneratorerna skulle försvinna och leda till förlust av kylvätska. Utan elektricitet som driver pumparna runt den heta reaktorhärden skulle bränslet börja smälta.
En annan stor säkerhetsrisk finns i använt kärnbränsle. Kärnavfallet kyls ner i bränslepooler och flyttas sedan till torrfatsförvaring. Om där uppstår skador kan det förorsaka utsläpp av radioaktiva ämnen.
Vendla Paile påpekar att om eltillförseln förloras för en längre tid så börjar det läcka ut bränsle.
– Först kommer det ädelgaser, sedan jod och cesium och sedan tyngre ämnen. Allt detta har olika betydelse för folks hälsa. Vid ett olycksscenario börjar man först evakuera dem som bor 5 kilometer från kärnkraftverket, sedan kanske de som bor 20 km längre bort i vindriktningen. Men frågan är hur man lyckas göra detta i en krigssituation.
"Man kan nog oroa sig för de som bor nära kraftverket"
Vendla Paile säger att de som bor längre bort från Ukraina inte behöver oroa sig för stora radioaktiva nedfall som efter olyckan i Tjernobyl 1986.
– I Tjernobyl började grafiten brinna. Allt skräp fördes högt upp i luften och de radioaktiva ämnena fördes långt bort med vinden, bland annat till Finland och Sverige. Den risken finns inte i ett kärnkraftverk av den typ som finns i Zaporizjzja.
Paile säger att radioaktivitet nog kan uppstå i närheten av kraftverket, men inte på hundratals eller tusentals kilometers avstånd.
– Men man kan nog oroa sig för de som bor nära kraftverket.
Ryssland kan stänga av kraftverket och koppla in det i det ryska elnätet
För Ukrainas del finns det ytterligare ett hot: att Ryssland stänger ner hela kraftverket, kopplar ur strömförsörjningen och sedan återansluter den till det ryska elnätet.
Ilmari Käihkö konstaterar att Ryssland har en möjlighet att försöka strypa den ukrainska ekonomin, och styra om elen till de ryskockuperade områdena. Om Ryssland lyckas kapa elen från elnätet kan man fråga sig hur Ukraina skulle klara sig.
Barn ska skyddas för de är extra känsliga
Vendla Paile säger att en radioaktiv läcka till en början handlar om den fara som radioaktiv jod utgör.
– Jod cirkulerar i luften, faller ner i gräset, korna äter gräs, och barnen dricker komjölk. Jod söker sig snabbt och aktivt till sköldkörteln.
Det är viktigt att skydda barnen eftersom de är extra känsliga. De vuxna är inte känsliga på samma sätt.
– Jodtabletter är bra. De blockerar sköldkörteln så att radioaktiv jod inte når körteln.
Paile påpekar att radioaktiva nedfall på lite längre sikt leder till att marken är så nedsmutsad att man inte kan odla säd.
– Det handlar framför allt om den första skörden. Men om det finns mycket cesium i marken kan det till och med ta upp till tio år innan marken är brukbar igen.
Kan Ukraina omringa kärnkraftverket och tvinga ryssarna att lämna området?
Kärnkraftverket ligger "på fel sida" om floden. Ukrainarna har den västra sidan medan kärnkraftverket ligger på den östra. Käihkö tror att den ukrainska motoffensiven stannar av vid floden.
– Det är besvärligt för ukrainarna att ta sig över floden, och därför blir det nog svårt för Ukraina att tvinga ryssarna att lämna kraftverket.
I ett brev som undertecknades av tiotals anställda vid anläggningen på torsdagen stod det: "Vi kan professionellt kontrollera kärnklyvning, men vi är hjälplösa inför människors ansvarslöshet och galenskap."
Källor: BBC, Strålsäkerhetscentralen