Inget av regeringspartierna har öppet muckat gräl inför valperiodens sista budgetförhandlingar som inleds på onsdag i Ständerhuset i Helsingfors. Men även om förhandlingarna inte väntas bjuda på dramatik är utmaningarna stora och fyllda av ideologiska förtecken.
Med bara ett halvår till riksdagsval kan en del av lösningarna också osa valfläsk.
Ta barnbidraget som exempel. Centern har föreslagit extra barnbidrag till alla i december.
Det låter förstås trevligt för många barnfamiljer. Men är det en åtgärd som verkligen hjälper dem som har det sämst? Självklart inte. Tvärtom hjälper barnbidragen inte i praktiken dem som till exempel lever på utkomststöd.
Vänsterförbundet och De Gröna vill därför istället höja barntilläggen på olika sociala förmåner. SDP vill sänka dagvårdsavgifterna.
En möjlig kompromiss är att dela ut extra barnbidrag till alla, men se till att det inte påverkar utkomststödet negativt.
Den här regeringens kompromisser brukar kosta pengar, men samtidigt gör det mesta som kostar pengar att budgetunderskottet växer och inflationen tilltar.
Hur sänker man elräkningarna?
Den stora frågan alla vill ha ett svar på är hur vanliga människor ska klara vintern när allt blir dyrare och särskilt elpriserna stiger.
Partierna har kastat fram en stor mängd mer eller mindre realistiska och effektiva åtgärdsförslag.
Alla möjligheter innehåller ideologiska val, med såväl sociala som ekologiska följder.
Svårigheten är att träffa rätt. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson sammanfattade problemet så här in en intervju för Svenska Yle: Hur ska man stödja dem som inte har råd att värma sina hus, utan att uppmuntra de välbeställda att värma sina simbassänger i trädgården med el som hellre kunde sparas?
Sänkt moms på el räcker knappast
Finansminister Annika Saarikko (C) har tillsatt en arbetsgrupp som bland annat väntas föreslå sänkt moms på el, men bland regeringspartierna finns en vilja att också presentera kraftigare, mer riktade stödåtgärder.
En möjlighet är direkta stöd till dem som kämpar med höga elräkningar, till exempel i form av tillägg till bostadsbidrag. Den stora frågan är hur man ska dra gränsen för vem som behöver det.
Regeringspartierna utesluter inte heller sänkta skatter, som särskilt Centern och SFP har krävt. Partierna längre till vänster kräver i så fall att de ska riktas uttryckligen till låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt växer budgetunderskottet. Enligt Finansministeriets förslag blir underskottet nästa år 6,3 miljarder euro. Kris på kris har gjort att regeringens ursprungliga mål att balansera ekonomin känns alltmer avlägsna.
Också vårdpersonalen kräver svar
Över budgetförhandlingarna hänger också krisen inom vården som ett mörkt moln.
Vårdfacken har hotat med strejker som skulle drabba intensivvårdsavdelningar. THL har slagit fast att personaldimensioneringen inom äldrevården knappast kan genomföras under den här valperioden på grund av den skriande personalbristen.
Regeringen kan inte lösa tvisten om vårdpersonalens löner under budgetförhandlingarna, men någon slags politisk signal väntar sig både personalen och arbetsgivarna.
Gör regeringen nu det som man troligen måste: skjuter kraven på fler vårdare på framtiden? Och tänker man kompensera det genom satsningar som i också praktiken leder mer personal inom vården?
Regeringens budgetförhandlingar inleds på onsdag klockan 10 och väntas bli klara på torsdag.