En statsbudget på 80,5 miljarder med ett underskott på 8,1 miljarder. Det har regeringspartierna kommit överens om under budgetförhandlingarna, som till stor del fokuserat på ett energipaket för att stöda finländarna med de stigande elräkningarna.
Underskottet växer med 1,7 miljard från det föreslagna
Budgetunderskottet i förslaget landar på 8,1 miljarder, vilket är 1,7 miljarder mer än i det ursprungliga förslaget från finansministeriet. Statsskulden stiger i och med det här till 146 miljarder euro i slutet av år 2023.
Att underskottet växer så mycket förklarar finansminister Annika Saarikko med tre saker: indexjusteringar i de vanliga utgifterna i budgeten, högre räntor samt utgifter för energistödpaketet som inte fanns med i det ursprungliga budgetförslaget.
Regeringen håller fast vid det sparpaket på 370 miljoner som tidigare meddelats. Den största delen av sparåtgärderna, drygt 120 miljoner, tas från trafik- och kommunikationsministeriet.
Åtgärder för att hjälpa med höga elräkningar
Regeringens förhandlingar har till stor del handlat om vilka tekniska åtgärder som är bäst för att stödja de finländare som är mest utsatta för stigande elpris. Stödet består av både skatteåtgärder och direkta stöd.
Elmomsen ska sänkas från 24 procent till 10 procent, från början av december till slutet av april. Det här innebär ett bortfall i mervärdesinkomster på 209 miljoner euro.
Dessutom ska höga elräkningar tillfälligt få dras av i beskattningen och regeringen kommer också att rikta ett direkt elstöd till låginkomsttagare.
Extra barnbidrag, sänkta dagvårdsavgifter, högre pension
När det gäller de riktade socialskyddsåtgärderna satsar regeringen framför allt på barnfamiljer. Dagvårdsavgifterna ska sänkas, permanent, vilket kostar 70 miljoner euro.
Ett extra barnbidrag kommer att betalas ut vid jul, det är en utgift som landar på 112 miljoner euro. Det extra barnbidraget ska inte påverka utkomststödet. Barnbidraget för ensamstående föräldrar höjs med 5 euro.
Regeringen vill också stärka pensionärernas köpkraft med en pensionshöjning. Pensionerna stiger med i snitt 100 euro per månad från början av år 2023.
Äldre ska också sporras att jobba mera, bland annat med minskat arbetsmarknadsbidrag.
Billigare kollektivtrafik och förlängt stöd för arbetsresor
Regeringen föreslår också att momsen på persontrafiksresor tillfälligt sänks till noll, under perioden januari-april 2023. Momssänkningen gäller förutom kollektivtrafik också till exempel taxiresor. Den här momssänkningen kostar drygt 50 miljoner euro.
Dessutom föreslås en förlängning av den höjning i reseavdraget som gjordes i våras, under hela år 2023 är avdraget 30 cent per kilometer.
Satsningar på försvar, säkerhet och stöd till Ukraina
Rysslands invasion av Ukraina påverkar också Finlands statsbudget. Anslagen som beror på kriget uppgår till sammanlagt 2,1 miljarder euro. Besluten om dem fattades i huvudsak redan i våras.
Budgetförslaget för 2023 innehåller satsningar på försvaret och gränsbevakningen för omkring en miljard mer än i år.
Budgetförslaget innehåller ett stöd till Ukraina på 30 miljoner euro, men det behöver dessutom riktas pengar för att stöda de 37 000 ukrainare som fram till 28.8 sökt tillfälligt skydd i Finland.
Enligt beslut redan tidigare i vår riktas dessutom 220 miljoner euro till att stärka självförsörjningen i Finland i form av satsningar på förnybar energi.
Polisens verksamhet stöds så den också nästa år motsvarar 7 500 årsverken.
Finland driver inte ökade utsläppsrätter
Inför budgetförhandlingarna har det varit stor diskussion om SDP:s förslag om att EU tillfälligt borde öka utsläppsrätterna för industrin.
Enligt beslut under budgetförhandlingarna kommer Finland nu inte att driva frågan om ökade utsläppsrätter på EU-nivå.
Statsminister Sanna Marin understryker att mycket behöver göras på EU-nivå för att stabilisera elmarknaden: det behövs instrument för att lugna ner prisstegningen på energimarknaden så medborgare kan betala sina elräkningar utan att stödjas av staten.
Artikeln uppdateras.