Juridiska experter i USA har ställt sig kritiska till domarens beslut om att en så kallad special master ska gå igenom de dokument som beslagtogs från Trumps hem i Florida under FBI:s husrannsakan.
En special master är en utomstående part, ofta en jurist, som tar sig an att granska dokument. Det brukar ofta röra sig om att gå igenom dokument för att filtrera bort skyddad kommunikation från utredningar, till exempel kommunikation mellan advokat och dess klient.
USA-forskaren Oscar Winberg blev överraskad av domarens beslut.
– I det här fallet säger domaren att det inte endast ska gälla skyddad kommunikation utan också privilegierad kommunikation som endast presidenter har rätt till. Det är ganska enastående att en före detta president fortfarande kan hävda att dokument är skyddade för att han varit president. Det är nytt att tolka det som en rättighet som följer med även när man lämnat ämbetet.
Potentiell intressekonflikt
Amerikanska medier har lyft fram att domaren Aileen Cannon som godkände Trumps begäran utsågs av expresidenten själv.
Enligt Winberg kan det vara relevant att diskutera om det finns en potentiell intressekonflikt.
– Det är svårt att inte se att det lägger en skugga över det här beslutet. Men jag tycker vi ska vara försiktiga med att anklaga domare för någon slags partiskhet i ett så här tidigt skede av processen.
Det är ännu oklart om justitieministeriet kommer överklaga domarens beslut. Men däremot kommer beslutet göra att utredningen drar ut på tiden.
Under tiden som den oberoende parten gör sin granskning får åklagarna inte fortsätta gå igenom materialet trots att de redan gått igenom allt.
– Rent konkret kommer saker och ting gå långsamt framåt. Det är en klar förhalning av processen, säger Winberg.
Tillkännagivande av kandidatur i hopp om rättsligt skydd
Att processen drar ut på tiden är av betydelse av två skäl berättar Winberg.
– Det är snart mellanårsval och Donald Trump har själv också spätt på spekulationer om att han i något skede, möjligtvis redan direkt efter mellanårsvalet, kommer tillkännage sin kandidatur till presidentämbetet 2024. Det gör naturligtvis det här ännu mer känsligt.
Enligt Winberg har justitieministeriet som princip att inte gå vidare med utredningar av politiska personer inför val.
– Frågan är om inte klyftan att väcka åtal blir större om det handlar om en aktiv presidentkandidat och inte endast en före detta president. Jag tror att Trump och hans anhängare tror att han genom att tillkännage sin kandidatur kan ge sig själv personligt skydd mot åtal.
– Det är en utmaning för rättssystemet i USA huruvida även före detta presidenter ska behandlas lika som andra medborgare.
Källa: New York Times, NPR, Reuters