Start
Artikeln är över 2 år gammal

Helsingfors vill spara 17 miljoner i utbildningen, gruppstorlekarna föreslås bli större – "Det är upp till politikerna att fixa den här budgeten"

I utbildningssektorns budgetförslag krävs lönsamhetsåtgärder för 17 miljoner euro. Föreslagna sparåtgärder är större gruppstorlekar och att minska på utbudet. "Vi är ännu inte där", säger biträdande borgmästare Nasima Razmyar.

Oppilaita luokassa oppitunnilla.
Tjänstemännen föreslår att gruppstorlekarna kunde bli större. Arkivbild. Bild: Petri Aaltonen / Yle

Kring 17 miljoner euro ska sparas in från Helsingfors utbildningssektor. Det föreslår fostrans- och utbildningsnämndens förslag på budget för 2023.

– Vi har lönsamhetsmål inom staden som vi är förbundna till. Det är utgående från dem som tjänstemännen gjort upp det här förslaget, säger Nasima Razmyar (SDP), biträdande borgmästare med ansvar för fostran och utbildning. Razmyar är nämndens ordförande.

Det är ännu inte fastslaget var staden ska skära.

I tjänstemännens förslag lyfts större gruppstorlekar, minskat utbildningsutbud och effektivare användning av fastigheter fram som möjliga åtgärder.

– Det finns inte en beslutsfattare i nämnden som vill skära i utbildningen. Vi är i ett läge där vi behöver ytterligare stöd, där vi har en brist både inom inlärningen och på personal, säger Razmyar.

Nasima Razmyar valokuvattiin Lauttasaaressa Veijarivuoren uimarannalla helmikuun 2021 alussa.
Nämndens ordförande Nasima Razmyar (SDP) hoppas att besparingarna kommer att försvinna i politikernas förhandlingar. Bild: Silja Viitala / Yle

– Vi kommer förstås att prioritera våra lagstadgade tjänster. Men i vår strategi har vi förbundit oss till ett visst utbud av till exempel främmande språk och mindre gruppstorlekar. Det är dem vi måste se över om det blir frågan om reella besparingar. Men vi är ännu inte där, säger Razmyar.

"Konstigt om inte lönsamhetskraven kan ge efter"

Utbildningssektorns utgifter beräknas öka nästa år. Det handlar i huvudsak om att hyrorna och den allmänna prisnivån stiger, och om att Helsingfors invånare blir fler, vilket ökar kostnaderna.

Det exakta sparbehovet är också ännu oklart, eftersom många besparingar beror på att den allmänna prisnivån stigit. Det är svårt att säga hur mycket priserna stiger på grund av det ostadiga läget i världen, skriver tjänstemännen i sitt förslag.

Nämnden bordlade budgetförslaget på tisdagskvällen. Efter nämndens behandling ska budgeten till stadsstyrelsen, och sedan till stadsfullmäktige.

Där kommer politikerna sedan att förhandla om besparingarna, och Razmyar hoppas att lönsamhetskraven kan ge efter i den här kristiden.

– Det är krig i Ukraina, vi är inne i en energikris, och inflationen ökar... Om inte lönsamhetskravet kan ge efter tycker jag nog det är konstigt.

Om staden ska locka fler lärare blir utgifterna större

– Jag gör allt jag kan för att se till att vi inte behöver skära i utbildningen.

Enligt Razmyar är det i stället dags att skjuta till mer pengar till utbildningen.

– Vi håller som bäst på och funderar hur vi kunde locka mer personal till utbildningssektorn. Läget är till exempel katastrofalt inom den svenska småbarnspedagogiken. Stadens rykte har också lidit av löneutbetalningsproblemen.

Razmyar tror att en del av lösningen är ett löneprogram för personalen. Hälften av sektorns utgifter är lönekostnader.