Start
Artikeln är över 2 år gammal

Finländarna bedömer att deras arbetsförmåga är sämre nu än före coronapandemin – nytt stöd behövs för ledare och unga i arbetslivet

Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning Hur mår Finland? bedömer finländarna att deras arbetsförmåga är sämre än före coronapandemin. Fler upplever sämre arbetsengagemang och symptom på utbrändhet.

Man jobbar framför sin dator.
Bild: Creative commons/Picjumbo

I slutet av 2019 började Arbetshälsoinstitutets undersökning Hur mår Finland?. Den har skickats ut med cirka sex månaders mellanrum sedan 2019 och de senaste uppgifterna är från sommaren 2022. Undersökningen samlar in data om välbefinnande i arbetet och arbetsattityder.

Enligt de senaste uppgifterna kommer det fram att ledarskapets arbetsengagemang och arbetsförmåga har försämrats från förra året. Symptom på utbrändhet och i synnerhet cynism är vanligare nu än för två år sedan. Därtill har ledares avsikter att lämna arbetet ökat.

– Det verkar som att de som har en ledande ställning inte får tillräckligt med stöd i sitt arbete. Det utgör en risk för hela arbetsgemenskapen eftersom en försämring av ledarskapets välbefinnande i arbetet kan påverka ledningens kvalitet, såsom den konstruktiva interaktionen, säger specialforskare Jaana-Piia Mäkiniemi.

Personer i ledande ställning och chefer upplever att de fått mindre stöd och har sämre förtroende för sina egna chefer. Ledarskapet rapporterade att de söker stöd från egna chefer mer sällan än för ett halvt år sedan.

– Det är väldigt viktigt att de som innehar ledande befattningar får tillräckligt med stöd och resurser för att utföra sitt eget arbete, säger Mäkiniemi.

Unga vuxna mår sämre

I synnerhet de som är under 36 år upplever att ledarskapet har försämrats och alla indikationer på välbefinnandet visar att unga vuxna mår sämre än de äldre.

Unga vuxna söker inte lika mycket stöd hos sina chefer som för ett år sedan, de upplever en minskad samhörighet med arbetsplatsen, har oftare tankar på att lämna sitt nuvarande arbete och bedömer att de har en sämre arbetsförmåga.

– Vanligtvis försämras uppskattningarna av den egna arbetsförmågan med åldern. Nu förefaller minskningen av välbefinnandet i arbetet vara mer drastisk bland unga än bland äldre arbetstagare. Även stödet och förtroendet från chefer har försämrats ytterligare hos unga vuxna. Särskild uppmärksamhet måste på lång sikt ägnas åt att stöda och leda unga, konstaterar forskningsprofessor Jari Hakanen.

Porträttbild av en man
Forskningsprofessor Jari Hakanen. Bild: Henriikka Seppälä, Studio Arkadia.

Fler fördelar med hybridarbete

De som kombinerar när- och distansarbete mår fortfarande bättre än de som endast arbetar på distans eller på arbetsplatsen och de har mer sällan avsikt att lämna sitt nuvarande arbete.

Bland de som endast arbetar på distans har arbetsengagemanget försämrats och symptomen på utbrändhet är vanligare än för ett år sedan. Hos de som endast utför närarbete har arbetsengagemanget och bedömningen av den egna arbetsförmågan blivit sämre.

– Träffar vi inte varandra vet vi nödvändigtvis inte heller hur andra mår och lägger inte märke till förändringar i deras välbefinnande. Därför är det viktigt att man på arbetsplatserna uppmuntrar till att hålla kontakt med varandra med låg tröskel. Nu behöver man främja välbefinnandet och motivationen i arbetet, säger specialforskare Janne Kaltiainen.