Föräldern Tom Rajakangas tror att Korpo har mycket att vinna på mer samarbete mellan de svensk- och finskspråkiga skolorna.
– Förskolan går på två språk, men då eleverna börjar i skolan så går man i antingen svensk eller finsk skola. Vi har så få elever här att vi måste samarbeta mer för att få ha kvar skolan överhuvudtaget. Det skulle vara ett jättebra dragplåster för Korpo att ha en tvåspråkig skola, säger Rajakangas.
I skrivelsen föreslår föräldraföreningen mera samarbete mellan skolorna eller alternativt en språkbadsklass.
"Vi kunde till exempel ha mera lektioner tillsammans"
För tillfället har de svensk- och finskspråkiga skolorna i Korpo gemensamma gymnastiklektioner för årskurs 1 till 4 en gång i veckan. De ordnar även gemensamma evenemang några gånger per läsår.
– Jag skulle gärna utveckla samarbetet mellan skolorna. Vi kunde till exempel ha mera lektioner tillsammans i alla årskurser, inte endast i årskurs 1 till 4, säger Ulkosaariston koulus vicerektor Emilia Vainio.
Gymnastik, musik, slöjd och bildkonst är ämnen som kunde fungera bra på två språk.
– Innan coronapandemin hade vi en gemensam matematiklektion i de högre klasserna och det fungerade mycket bra, säger Vainio.
– Även språkundervisningen kunde göras tillsammans, då skulle eleverna naturligt kunna öva sig på att tala det andra språket, säger Rajakangas.
"Oftast talar vi engelska tillsammans"
Niondeklassarna Carmen Grens och Petronella Tyrväinen på Ulkosaariston koulu tycker att det låter bra med mera samarbete med de svenskspråkiga eleverna.
– Jag tycker mera samarbete skulle vara jättebra, det är ett bra sätt öva språk. Lektioner i till exempel gymnastik och bildkonst kunde vi ha tillsammans, säger Grens.
– Då skulle vi också lära känna de svenskspråkiga eleverna bättre och få öva mer på att tala svenska, säger Tyrväinen.
Överlag tycker flickorna att det är lättare att umgås med de svenskspråkiga ungdomarna på fritiden. I skolan talar de inte så mycket med varandra.
– Jag tror att alla spänner sig lite för att tala det andra språket, oftast talar vi engelska tillsammans, säger Grens.
Båda tycker att det är viktigt att kunna svenska då man bor i Korpo.
– Här är ändå ganska mycket svenskspråkiga. Det skulle vara kul att kunna prata svenska med dem, säger Tyrväinen.
– Om vi skulle lära känna varandra bättre skulle det också kunna leda till att vi har mera kontakt med varandra på fritiden och att kompiskretsen blir större, säger Grens.
"Viktigt att vi har ett system och vet vad vi gör"
Pargas stads utbildningschef Ulrika Lundberg är i grunden positiv till föräldraföreningens initiativ, men skrivelsen väcker också frågor.
– Att främja tvåspråkigheten är ett väldigt bra initiativ och det är något vi jobbar med allmänt i staden att få mera kontakter över språkgränsen. Begreppet tvåspråkig skola känns ändå inte igen av vår lagstiftning. Lagen säger att undervisning ges på antingen svenska eller finska. Sen finns det en skrivelse som möjliggör undervisning på annat språk, men då måste vi ha ett system och veta vad vi gör, säger Lundberg.
En sak som är viktig att tänka på är att alla lärare inte är bekväma att jobba på det andra inhemska språket. Det är också viktigt att se på elevens beredskap att ta emot undervisning på ett annat språk.
– För många elever kan det redan vara utmanande att på sitt modersmål att ta in vad som sägs. Det är väldigt viktigt att veta i vilken undervisningsgrupp det är möjligt att jobba så här, säger Lundberg.
Alla skolor har en vänskola från den andra språkgruppen
En språkbadsklass är inte möjligt att införa i Korpo eftersom elevantalet är så lågt, men däremot finns det möjligheter till språkberikande verksamhet.
– Det finns oändliga möjligheter. Man kan till exempel ordna olika evenemang, rastaktiviteter, tävlingar och temadagar. Det är också möjligt att ha parallell undervisning. Då har grupperna gemensamma lektioner med en lärare från den svenska och den finska skolan. Det här något som gjorts före coronapandemin och det är säkert något vi kunde utveckla ännu mer, säger Lundberg.
I Pargas arbetar de redan nu med språköverskridande verksamhet i projektet Språkstigen. Språkstigen är ett program som baserar sig på läroplanen och systematiserar samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga skolor.
– Varje skola har en vänskola över språkgränsen och tillsammans förverkligar de program enligt språkstigen, säger Lundberg.
Skärgårdshavets skolas rektor Christa Andersson vill inte kommentera föräldraföreningens initiativ just nu, utan vill först diskutera saken med den egna skolans personal.