En prydlig rad med affischer finns upphängda på väggen på Röda korsets byrå i Helsingfors. Koordinatorn för medelanskaffningen, Regina Laurén, förevisar hungerdagsaffischer från olika år.
De första åren var temat ofta hungrande barn och bilderna kunde vara ganska hemska. Numera är det vanligare med bilder på insamlingsbössor och till och med någon kändis kan vara med på ett hörn.
I år fokuserar hungerdagsinsamlingen mer på Afrika. Det råder matkris i östra Afrika, berättar Laurén.
Årets insamling äger rum i september och oktober. Den traditionella bössinsamlingen syns igen i gatubilden mellan den 22 och 24 september.
Folk bär inte så mycket kontanter mer, men bössinsamlingen är fortsättningsvis viktig. Den ger också synligheten och social närvaro.
Folk blir mer givmilda i sämre tider, trots att det känns motstridigt
Insamlingen sker i ett läge där allt fler också i hemlandet oroar sig för sin ekonomi och sitt mående.
Enligt Regina Laurén har finländarnas hjälpvilja varit jättestor i år. Det är kriget i Ukraina som fått oss att vakna upp på allvar.
– Finländarna har donerat mer än någonsin förr, både privat och företag. Finlands röda kors har gjort alla tiders insamling med Ukrainainsamlingen.
Laurén har med sina snart 40 år i huset sett det mesta. Hon kommer till exempel ihåg 1990-talet och den ekonomiska nedgången då. Finländarna blir inte alls snålare då de har det knapert.
– Folk blir givmildare i sämre tider. Man känner själv av nöden och oron och vill hjälpa andra. Det är ganska motstridigt då man skulle tro att folk börjar dra in på slantarna. Men tvärtom, då donerar de mer.
Enligt Laurén syns fenomenet i så väl insamlingar, månadsdonationer som folks vilja att jobba som frivilliga.
Det finns inget som tyder på sämre hjälpvilja i sämre tider
Kyrkans utlandshjälp har inte noterat att hjälpviljan nämnvärt skulle påverkas av sämre tider i Finland.
– I år har engångsdonationerna varit fler än någonsin på grund av kriget i Ukraina, men det säger kanske mer om att folk är mer beredda att ge sitt stöd ju mer katastrofen berör. Det är svårare att få stöd för långsiktiga projekt inom utvecklingssamarbete, också för att det som arbetsområde inte skapar rubriker i medierna, säger Johanna Karjalainen som är chef för medelanskaffningen.
Allmänt talat kan regelbundna månadsdonationer falla bort då folk måste skära ner på sina utgifter. I stället gör de kanske hellre engångsdonationer.
– För andra är det av högre prioritet att fortsätta stödja regelbundet och man avstår då från något annat om man måste, säger Karjalainen.
Viktigt med information om hur svår situationen är på många håll
Biståndsorganisationen Hoppets stjärna har nyligen avslutat en insamling till förmån för barn i specialskolor i Lettland och Litauen. Nästa stora projekt är en julinsamling, där julklappar och penninggåvor åker iväg. Sen blir det också aktuellt med penninggåvor till Haiti, Argentina och Indien.
– I våra projekt har det varit mycket tuffa tider och konsekvenserna blir många gånger mycket större än vad vi kan tänka oss, säger verksamhetsledare Terese Hoxell.
Världsläget ställer krav på organisationerna. Det är viktigt att få ut informationen om hurudan situationen är för nödställda på olika håll.
Terese Hoxell tror att mycket handlar om viljan att hjälpa. Välgörenhet behöver inte handla om stora donationer och det går också att erbjuda sin egen arbetsinsats.
– Om man tänker på vårt projekt i Indien, så för tre euro per månad kan en flicka gå i skola.
Mathjälpen måste hitta nya donatorer då butikernas matsvinn minskar
För mathjälpen är situationen utmanande. Klientmängderna har fortsatt öka under och efter sommaren.
Viljan att hjälpa de nödställda har varit god. Butikerna har ändå jobbat hårt för att minska på sitt eget matsvinn, vilket får följder för mathjälpen.
– Aktörerna måste fundera på om det finns matdonatorer som inte hittills har använts, om det är möjligt att hitta nya donatorer, säger projektchef Jenni Passoja vid mathjälp.fi.
Vidare är EU:s mathjälp på paus tills ett nytt program kommer igång nästa år. Aktörerna väntar på mer information om vem som ska få delta och på vilka villkor.