Regeringen lade på torsdagen fram sitt omstridda förslag till ny gruvlag. Syftet med lagen är att skapa bättre verksamhetsförutsättningar för gruvor, samtidigt som man vill höja nivån på miljöskyddet och utöka människors medbestämmanderätt i kommunerna.
Målen är delvis motstridiga och har lett till gräl mellan regeringspartierna och debatt i offentlighen. De gröna anser fortfarande att lagförslaget har brister, medan gruvindustrin klagar på besvärligare tillståndsprocesser.
När arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) presenterade lagförslaget framhöll han att gruvdrift är en del av den gröna omställningen, som kräver batterimetaller.
– Vi är mitt i en energiomvälvning som vi hoppas ska leda till en hållbarare framtid. Vi behöver kritiska mineraler som kan förädlas till högklassig teknik. Det är centralt att vi är självförsörjande både nationellt och inom Europa när det gäller mineraler, sa Lintilä.
Kommuninvånare får bestämma
En av de stora förändringarna blir att det krävs en kommunal markplan för en gruva.
– Det viktigaste är att människor lokalt nu i praktiken kan besluta om man ger lov för gruvdrift eller inte. En kommun kan förhindra ett projekt, säger Lintilä.
Det ska också bli lättare att få information om gruvprojekt eftersom gruvbolagen blir tvungna att ordna regelbundna informationsmöten för allmänheten. Onödigt stora inmutningar ska förhindras med avgifter.
I förslaget till gruvlagstiftning tar man inte ställning till en eventuell gruvskatt som för tillfället bereds vid Finansministeriet.
Ingen malmletning i nationalparker
I lagförslaget heter det att landskap, miljö och mångfald ska beaktas i högre grad än nu i tillståndsprocesserna.
Det ställs också större krav på säkerheter från gruvbolagens sida så att man kan sanera marken om någonting går snett.
Som en del av uppgörelsen om gruvlagen kom regeringspartierna överens om att ändra naturskyddslagen så att det blir omöjligt att leta malm i nationalparker och i statens naturskyddsreservat. Något förbud mot malmletning i naturskyddsområden finns ändå inte.
Lagförslaget möter omedelbart kritik inom regeringspartiet De gröna.
– Man föreslår små förbättringar i gruvlagen, men de stora problemen gör man ingenting åt. I lagen beaktar man till exempel inte geopolitiska risker. Vilket företag som helst kan fortfarande muta in nästan vilka områden som helst i Finland, skriver riksdagsledamoten Mari Holopainen (Grön) i ett pressmeddelande.
Holopainen anser också att man borde utesluta gruvdrift på värdefulla områden som grundvattenområden, nationellt värdefulla miljöer och i världsarvsområden.
– De gröna vill helt förbjuda malmletning i alla naturskyddsområden, men det lyckades vi inte med ännu. Här finns saker kvar att förbättra för kommande regeringar, skriver De grönas ordförande Maria Ohisalo i ett pressmeddelande.
Svenska Yles kartläggning visade för ett par år sedan att 40 procent av alla provborrningar efter batterimetaller sker på naturskyddsområden.
Kritik också från gruvindustrin
Gruvindustrin oroar sig för att den nya gruvlagen ska göra tillståndsprocesserna dyrare och mer utdragna. Enligt gruvindustrins branschorganisation skapar de nya kraven tillsammans med den planerade gruvskatten ökade kostnader.
Särskilt kommunernas rätt att bestämma över gruvprojekt kritiseras av gruvindustrin, som anser att regeringen borde ha rätt att påverka möjligheterna för gruvprojekt om det råder brist på råvaror.
– Regeringens förslag till gruvlag stramar åt industrins verksamhetsförutsättningar samtidigt som Finland försöker hitta pengar för att betala elräkningarna i vinter, säger gruvindustrins verksamhetsledare Pekka Suomela i ett pressmeddelande.
Den nya gruvlagen ges nu till riksdagen där den ska behandlas i höst. Målet är att lagen ska träda i kraft den 1 mars 2023.