En färsk rapport från Sitra visar på en enorm förtroendeklyfta mellan beslutsfattare och medborgare. Medborgarna vill delta i beslutsfattandet i både stat och kommun, men varken de förtroendevalda eller tjänstemännen tycker att det är en god idé.
Rapporten är tankeväckande läsning inför riksdagsvalet i vår. Den visar på en brist på förtroende i samhället. Medborgarna vill ha mera inflytande, men beslutsfattarna litar inte på dem. Det här syns i röstningsaktivitet och tilltro till det politiska systemet, anser rapportmakarna på Sitra.
I siffror handlar det om att 700 000 finländare säger sig vara villiga att delta i beslutsfattandet och två tredjedelar vill föra beslutsfattandet närmare den vanliga medborgaren. Men förtroendet för medborgarnas förmåga att ta ställning till komplicerade frågor är lågt bland förtroendevalda och tjänstemän.
Bara var femte förtroendevald anser att medborgarna är kompetenta att delta i beslutsfattandet.
– Den stora överraskningen med den här undersökningen var hur litet förtroende beslutsfattarna har för medborgarnas förmåga att ta ställning till komplicerade frågor, säger Hannu Pekka Ikäheimo som är projektchef på Sitra.
Grundlagen stipulerar att “den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling”.
Beslutsfattarna vill mötas ansikte mot ansikte
Bland tjänstemännen är förtroendet för medborgarnas förmåga ännu lägre. Endast 14 procent håller med om påståendet att “medborgarna har tillräcklig förmåga att delta i diskussionen kring komplicerade frågor”. Och bara en av tre beslutsfattare anser att medborgarna kan utvärdera det arbete som de gör.
När det kommer till beslutsfattande i den egna närmiljön blir beslutsfattarna något mera optimistiska, men bara hälften av beslutsfattarna tror på medborgarnas förmåga att ta ställning till gemensamma ärenden i form av referensgrupper eller folkomröstningar.
– Kanske beslutsfattarna anser att medborgarna har kunskap om vardagen som är viktigare än den kunskap medborgarna har i så kallade riksfrågor, funderar Hannu-Pekka Ikäheimo.
Medborgare och beslutsfattare är också av olika åsikt om hur medborgarna ska delta i beslutsprocesserna. Medborgarna vill ha digitala påverkningsmöjligheter, medan beslutfattarna vill mötas ansikte mot ansikte. Medborgarna vill delta anonymt, behändigt och digitalt.
– Det här kan vara frågan om makt. Men det kan också också handla om olika perspektiv som är kopplade till ålder och generation, säger Hannu-Pekka Ikäheimo.
Medborgarna skriver under upprop på nätet
Det här tar sig uttryck i att 14 procent av beslutsfattarna i välfärdsområdena är för namninsamlingar på nätet, medan 68 procent av medborgarna gillar dem. Bara var femte beslutsfattare vill delta i diskussioner över nätet, medan knappt hälften av medborgarna kunde tänka sig att delta på det sättet.
Makthavarnas njugga inställning till medborgarnas förmåga att delta i beslutsfattandet överraskar rapportmakarna på Sitra.
– Vi har en lång och framgångsrik historia med ett starkt medborgarsamhälle i vårt land och därför är resultaten överraskande, säger Hannu-Pekka Ikäheimo på Sitra.
– Vi måste nu hitta nya sätt att få med medborgarna i beslutsprocesserna.