Det här framkommer av Miina Nurmes doktorsavhandling som disputerades vid Åbo universitet i början av september. Nurme är doktorand inom gynekologi och obstetrik, alltså graviditets- och förlossningslära.
Medan de första rådgivningsbesöken brukar äga rum i vecka åtta brukar symptomen uppenbara sig redan i vecka fem – eller ännu tidigare.
– När man har hyperemesis kan man inte vänta i veckor på en läkartid – man behöver kunna få hjälp redan av företagshälsovården, på jouren eller på hälsocentralen. Dessvärre finns det många som inte känner till sjukdomen, och besvären verkar ofta inte tas på så stort allvar.
Enligt Nurme är det inte ovanligt att den som lider av besvären inte själv förstår att det handlar om hyperemesis och därför inte söker hjälp i tid. Speciellt när det handlar om den första graviditeten kan det vara svårt att avgöra vilken slags symptom som hör en graviditet till och när det handlar om något onormalt.
– Vissa lider också väldigt men jämför sitt eget mående med andras.
Uttorkning och vitaminbrist
Den som lider av hyperemesis lider i praktiken av vanligt graviditetsillamående – bara mycket starkare.
Illamåendet och svagheten gör att det blir svårt att klara av vardagliga saker. Också ätandet kan bli en utmaning, när kroppen inte klarar av att behålla maten och bara tanken på att äta blir avskräckande.
Efter en tid av upprepade uppkastningar riskerar kroppen att bli uttorkad, och den gravida rasar i vikt.
– Det är väldigt viktigt att diagnosen fastställs innan personen hinner förlora vikt. Vid det skedet har sjukdomen redan hunnit utvecklats för långt. Riktigt svårt illamående kan dessutom leda till vitaminbrist som utgör en risk också för fostret, säger Nurmi.
Avhandlingen visar att det är betydligt vanligare att personer som lider av hyperemesis avbryter sitt havandeskap än de som inte lider av sjukdomen.
Sjukdomen leder också i många fall till att folk drar sig för att skaffa fler barn. Enligt Nurmi bleknar ändå minnena av sjukdomsperioden med tiden, och då kan det hända att man ändrar sig.
Den vackra plågsamma graviditeten – här är de vanligaste krämporna
En av hundra lider av svårt graviditetsillamående
Nurmis doktorandforskning omfattar alla kvinnor som fött åtminstone ett barn under perioden 2004–2017. Av dem hade 1,3 procent diagnostiserats med hyperemesis.
– Det här kan ändå ses som en underdrift. Siffran omfattar nämligen inte dem som antingen inte har sökt sig till vård eller inte fått vård, också om de har symptom som passar in på diagnosen, säger Nurmi.
Extremt graviditetsillamående förekommer i huvudsak under den första tredjedelen av graviditeten. För en del fortsätter ändå symptomen i varierande form under hela graviditeten.
Illamåendet lättar allra senast när barnet är fött och moderkakan inte längre är kvar i omloppet.
– De som har fött berättar att det är som att någon skulle trycka på en strömbrytare: Först kan de inte föreställa sig att de skulle kunna ställa sig upp, än mindre äta, och så med ens mår de helt normalt igen.