Riskhanteringschef Tomi Pursiainen vid Östra Nylands räddningsverk uppskattar att största delen av bränderna har fått sin början på grund av oaktsamhet.
– Jag har inga exakta siffror, men jag uppskattar att åtminstone 80 procent av de senaste dagarnas terrängbränder har orsakats av människor. Bränderna har fått sin början från brasor som gjorts upp trots att det är olagligt då varning för skogsbrand råder och sedan har man inte släckt dem ordentligt, säger Pursiainen.
Reglerna är klara: var försiktig med elden och låt bli att göra upp eld om varning för skogsbrand råder. Vilka varningar som gäller går att kolla på Meteorologiska institutets webbplats.
Ändå har räddningsverket fått släcka bränder som börjat från grillar och lägereldar, som i Hertsby i Sibbo den 4 september eller på Emsalö i Borgå skärgård den 7 september.
– Enligt räddningslagen är det förbjudet att göra upp öppen eld medan det är varning för skogsbrand. Om vi medan eldningsförbud råder måste släcka en brasa eller terräng som elden spridit sig till så meddelar vi polisen, säger Pursiainen.
Böter eller fängelse
Kriminalkommissarie Leif Malmberg bekräftar att bränder har anmälts, främst av räddningsverket. Han skriver per e-post att polisen inte åker ut till varje liten brand som uppstått till exempel då någon bränt kvistar, men att räddningsverket förser polisen med tillräckliga uppgifter.
"Då det handlar om uppenbar vårdslöshet kan man dömas till böter eller fängelse i max sex månader. Vid lindriga fall kan följden bli en anmärkning. Varje fall bedöms skilt utgående från hur stor vårdslöshet branden uppvisar, till exempel om varning för skogsfara urfärdats, hur stor skada som uppstått och så vidare", skriver Malmberg per e-post.
När det gäller bränder som tänts aviktligt kan följden vara upp till fyra års fängelse. Enligt Malmberg har polisen flera sådana undersökningar på gång.
Han nämner skogsbranden på Tasträskvägen i Sibbo i slutet av maj, branden av en torkria i Sannäs i Borgå den första juli samt de två antända stockhögarna vid Lappomvägen i Lovisa i augusti. Dessutom undersöker polisen några husbränder samt branden vid Laxvägen i Borgå torsdagen den 8 september då någon tände på flera djupa sopkärl intill ett höghus.
Torka och tidigare bränder avskräcker inte
På måndagsmorgonen brann det i terrängen både i Ebbo och på Svedjeholmen i Borgå, men vad man vet berodde ingetdera fallet på mänsklig aktivitet.
Förra veckan, tisdagen den 6 september, rasade en för årstiden ovanligt stor terrängbrand i Hindhår i Borgå. En elledning hade fallit ner och tänt på den knastrande torra marken. Samtidigt som en massa personal och en helikopter jobbade för att få branden släckt orsakade någon av oaktsamhet en till terrängbrand ute på Kalvön.
Lite senare under kvällen släckte räddningsverket en brasa som någon eldade på sin gård i Borgå nära gränsen till Askola. Brasan upptäcktes av några brandmän som var på väg tillbaka till brandstationen efter att ha fått Hindhår-branden släckt.
Det verkar alltså svårt att få pli på eldandet, även om det finns tydliga exempel på varför det inte lönar sig. Pursiainen har inte heller någon enkel lösning att ta till.
– Vi försöker informera om eldningsförbud via media, men ändå eldar folk och bränner skräp. Senast i dag släckte vi en skräpbrasa. Jag vet inte, allt börjar från mäniskans egen verksamhet. Ännu har vi inte hittat någon lösning, säger Pursiainen.
Reportern undrar om bränder i skog och mark blivit vanligare efter coronatidens utelivsboom, men enligt Pursiainen är det svårt att avgöra. Hur vanliga bränderna är hänger mer ihop med torkan eftersom risken för att elden ska sprida sig är större då.
13.9 klockan 14.30: Stycket med kriminalkommissarie Leif Malmberg har lagts till.