Regeringen har beslutat att ta i bruk en så kallad exitskatt redan i början av nästa år. Tanken är att rika människor inte ska kunna flytta utomlands för att slippa betala skatt om de säljer till exempel aktier som ökat i värde.
Skatten får massiv kritik i de remissvar som lämnats in. Också en tidigare utredning från Finansministeriet visade att skattemodellen inte är ändamålsenlig.
Svenska Yle har gått igenom remissvaren på lagförslaget. Det visar sig att listan på fördelar är betydligt kortare än listan på nackdelar.
Fördelarna främst principiella
De flesta remissvar anser att det är principiellt viktigt att motverka skattesmitning. Enligt medborgarorganisationen Finnwatch skulle exitskatten trygga Finlands skattebas och göra skattesystemet mer jämlikt.
I Finland är man i regel skyldig att betala kapitalskatt om man säljer någonting som ökat i värde. Om man däremot flyttar utomlands innan man realiserar vinsten kan man undgå skatt.
Enligt Finnwatch står det klart att förmögna människor som flyttar utomlands i stor utsträckning flyttar till olika skatteparadis.
"Kryphålen i nuvarande lagstiftning har gynnat rika finländare. Det är inte rättvist", skriver fackcentralen STTK i sitt utlåtande.
I princip håller alla med. Även till exempel kapitalinvesterarnas intresseorganisation, som annars är kritiska till skatten, säger sig stödja målet att täppa till skattebasen och minska aggressiv skatteplanering.
Statens ekonomiska forskningscentral slår fast att nuvarande lagstiftning inte biter på den här formen av skatteplanering.
Men nästan alla som ser fördelar med exitskatten påtalar samtidigt uppenbara problem.
"Kostar mer än det smakar"
Några säkra beräkningar för hur stora intäkterna för staten skulle bli finns inte. I lagutkastet räknar man med mellan 0 och 70 miljoner euro per år.
Det är kaffepengar i statsbudgeten, som enligt många experter inte berättigar all den byråkrati skatten skulle leda till.
"Den föreslagna skatten gör Finlands skattesystem mer komplicerat och ökar de förvaltningsmässiga kostnaderna för både skattemyndigheten och de skattskyldiga", skriver Statens ekonomiska forskningscentral.
Näringslivets intresseorganisationer är särskilt oroade över den byråkratiska börda man lägger på enskilda företagare som flyttar mellan olika länder.
"Lagen skulle ge en tämligen lite skara människor en avsevärd byråkratisk börda, utan att det skulle leda till påtagliga skatteintäkter", skriver också fackcentralen Akava.
Familjeföretagarna anser att de beräknade skatteintäkterna kan vara i överkant, medan kapitalplacerarna anser att ett enda av de företag som Finland kan gå miste om på grund av skatten skulle betyda mer pengar för staten.
"Skrämmer bort utlänningar"
Näringslivets samtliga organisationer oroar sig för att den nya skatten ska skrämma bort utländska arbetstagare och investerare. Enligt Finlands Näringsliv EK har Finland redan nu svårt att locka utländska nyckelpersoner efter som vi ligger avsides och har en liten marknad.
"En exitskatt skulle göra Finland ännu mindre lockande, vilket skulle leda till att nyckelpersoner i ledande ställning i finländska koncerner allt oftare skulle jobba i koncernens bolag utomlands. Då skulle de här personerna inte heller betala inkomstskatt i Finland", skriver EK.
Rädslan delas av Kommunförbundet och Helsingfors stad.
"Det finns skäl att betona effekterna på Finlands dragningskraft i förhållande till utländsk arbetskraft både när det gäller så kallade nyckelpersoner och till exempel social- och hälsovårdspersonal", skriver Kommunförbundet.
Eftersom skatten skulle gälla alla som är i Finland mer än fyra år väcker det oro för att utlänningar skulle stanna allt kortare tid i landet.
"Det blir avsevärt svårare att få de utlänningar som Finland så gärna vill ha att stanna kvar mer än fyra år om de i så fall drabbas av en åtta år lång redovisningsskyldighet och byråkratisk börda. Det här strider mot målet att öka antalet utländska experter i Finland", skriver Akava.
Statens ekonomiska forskningscentral anser ändå att rädslan för hjärnflykt kan vara överdriven, eftersom många andra länder trots allt har liknande skattemodeller.
"Kväver startup-företag"
Ett uppenbart problem är att uppskatta värdet av egendom i det ögonblick ägaren flyttar från Finland.
Det gäller i all synnerhet startup-företag som kan värderas högt på grund av sin potential.
I lagutkastet beskriver man vilka metoder man skulle använda och vem som skulle göra värderingen. För en person som äger aktier i icke börslistade startup-företag är det nära omöjligt att avgöra egendomens värde vid flytten.
Enligt Familjeföretagarna kan skatten leda till att det blir fullständigt omöjligt för finländska startup-företag att få amerikanska investerare och slå sig in på den amerikanska marknaden.
"Behandlar människor orättvist"
Näringslivets organisationer och Advokatförbundet oroar sig för att skattemodellen kan strida mot grundläggande principer eller till och med stå i konflikt med grundlagen.
"Värdeökningsskatten kan uppskattas påverka enbart en ytterst liten skara välbärgade och blir därför problematisk ur likabehandlingsperspektiv", skriver företagarna i Finland.
Ett problem är var man ska dra gränsen för de inkomster som beskattas. EK anser att summorna borde tiodubblas medan Finnwatch anser att de borde sänkas avsevärt.
Lagförslaget leder också till oro för dubbelbeskattning, till exempel om någon ger egendom i gåva till sina barn.
"Enligt förslaget skulle gåvor beskattas när de överlämnas och sedan skulle dessutom den som får gåvan betala gåvoskatt. Alltså skulle samma summa beskattas dubbelt men för olika skattesubjekt", konstaterar Advokatförbundet.
Regeringen har senast i sin budgetöverenskommelse slagit fast att exitskatten ska gälla från och med början av nästa år. Lagförslaget måste då ges till riksdagen i november.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo har för sin del redan hunnit lova att han skrotar exitskatten om han vinner riksdagsvalet i april.