Projektet att gräva fram den så kallade Kabanovs bunker i Hangö har fortsatt under våren och hösten. Under två veckor i maj och två veckor i september har man arbetat med att blotta bunkerns norra och västra vägg i kommandocentralen.
– Vi har främst jobbat i det så kallade kartrummet, som var det operativa rummet, säger arkeolog Jan Fast som leder utgrävningarna i Badhusparken i Hangö.
Generalkommandocentralen byggdes sommaren 1941 strax efter att kriget återigen bröt ut. Bunkern har fått sitt namn efter den sovjetiske generalen Sergej Kabanov, som var stationerad i Hangö under fortsättningskriget.
I takt med att utgrävningarna framskrider har det blivit allt tydligare att berättelserna om lyxlivet i bunkern inte stämmer.
Tvärtom var det en mycket krass verklighet under jorden med låga rum och bräckliga tegelmurar, säger Jan Fast.
– Det är svårt att tro att konstruktionen skulle ha hållit en fullträff, som det enligt Kabanov var meningen.
Ryssarna hann inte bygga bunkern ordentligt
I juni 1941 inledde Hitler operation Barbarossa, ett anfall som man antar tog ryssarna på säng. Det här är något som syns väldigt tydligt i Hangö eftersom ryssarna började flytta kommandocentralen under jorden först efter att anfallet hade inletts.
– Man hade inte tillräckligt med byggmaterial, så det blev en kompromiss. Man fick ta det man hade och göra det man kunde, men bra blev det inte.
Bunkern har varit mytomspunnen och bland Hangöborna har det florerat historier om hur luxuös den var. Också general Kabanov skrev en hel del saker som inte överensstämde med verkligheten i sina memoarer på 1970-talet.
– Nu kommer vi närmare sanningen om hans varande i Hangö under hösten och tidig vinter 1941, konstaterar Jan Fast.
"Viktigt att historien inte göms och glöms bort"
Utgrävningarna kommer att fortsätta nästa år under tre veckor i augusti och september. Då är det meningen att nästan halva kommandoplatsen ska öppnas på en gång. På det sättet kan besökarna få en tydligare bild av hur det på riktigt såg ut inne i bunkern.
Jan Fast tror att projektet med att gräva fram Kabanovs bunker tar slut år 2024. Efter det hoppas han att Hangö stad skulle göra den underjordiska kommandocentralen till en sevärdhet.
– Hangö är inte bara badstränder, utan också väldigt mycket europeisk och finsk historia, säger Fast.
Jan Fast understryker att de pågående utgrävningarna syftar till att undersöka vad som finns kvar under jorden och hur det eventuellt kan skyddas. Det arbetet kan sedan användas av dem som planerar själva sevärdheten.
– Det viktiga är att man gör historien synlig och att den inte göms och glöms bort. Det är väldigt intressant för många att se sammanhanget mellan lilla Hangö och de stora sakerna som hände ute i världen sommaren 1941.
Projektet har finansierats av Hangö sommaruni, Sommarhangöbon Kari Karvinen och Thure Galléns stiftelse. Finansieringen kommer att räcka åtminstone för nästa år.
En hel del skolklasser från Hangö och Helsingfors har deltagit i utgrävningarna i september.