Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har undersökt elevers kunskaper i A-finska från slutet av årskurs sex till slutet av den grundläggande utbildningen.
I rapporten som publicerades på torsdag kommer det fram att det finns stora skillnader mellan olika kommuner i hur bra finska eleverna kan.
Elever som bor i kommuner där majoriteten har finska som modersmål har en klart bättre A-finska än resten, medan elevernas kunskaper i finska var på ungefär samma nivå i de tvåspråkiga kommunerna.
Stora skillnader mellan kommunerna oroar
I kommunerna där majoriteten har svenska som modersmål har elevernas kunskaper i finska utvecklats sämst.
– Vi på NCU är oroade över de stora skillnaderna i utvecklingen i A-finska mellan elever i kommuner där majoriteten har finska som modersmål och i de kommuner där majoriteten har svenska som modersmål, säger ledande utvärderingsexpert Jukka Marjanen.
Vad gäller elever med modersmålsinriktad finska var utvecklingen ungefär på samma nivå i de kommuner där majoriteten har finska som modersmål medan utvecklingen i de kommuner var majoriteten har svenska som modersmål var en aning lägre.
Läsförståelsen utvecklades mest
De elever som har A-finska och kom från kommuner där majoriteten har finska som modersmål har förbättrat sin läsförståelse. I årskurs sex var det 44 procent som hade goda kunskaper i läsförståelse och i slutet av årskurs 9 hade 70 procent goda kunskaper.
I tal och skrift har ingen förändring skett bland de elever som kom från kommuner med en svenskspråkig majoritet.
I fråga om den modersmålsinriktade undervisningen var det eleverna som kom från tvåspråkiga kommuner där fler än hälften har svenska som modersmål som har utvecklats mest.
I årskurs sex hade 26 procent goda kunskaper medan andelen med goda kunskaper steg till 70 procent i årskurs 9.
En positiv inställning hjälper språket på traven
Undersökningen visade även att det var viktigt för utvecklingen att eleverna upplevde att de har nytta av finskan i framtiden och en positiv bild av språket.
Elever i årskurs sex som upplevde att de har nytta av finskan i framtiden utvecklades mer än de som inte såg någon nytta med finskan. Elever som pratade finska på fritiden hade en bättre utveckling än de som inte gjorde det.
– Elever har inte samma möjligheter att prata finska på fritiden, vilket visar att undervisningen i finska i de svenska kommunerna är väldigt viktigt, säger projektledare Carola Åkerlund.
Enligt NCU bör de svenskspråkiga kommunerna få mer resurser så att eleverna skulle utvecklas i samma takt som eleverna som bor i tvåspråkiga kommuner och kommuner där majoriteten har finska som modersmål.
Artikeln uppdaterades 12:46: rubriken ändrades.