En trolig förklaring till de längre sjukskrivningarna, som ofta pågår i 4 till 10 dagar, är att förkylningarna är mer sega än normalt.
En annan möjlig orsak är att folk kunde återgå till jobbet tidigare i fjol, när distansjobb var vanligare.
Man kan i vissa fall också drabbas av ett nytt förkylningsvirus kort efter det första.
Jan Albert, som är professor i smittskydd vid Karolinska institutet i Sverige är inte förvånad över läget.
– Det är mycket möjligt att det är mer än vanligt med förkylningar eftersom vi har haft mindre av infektioner av alla typer under pandemin, och nu umgås vi mer vanligt igen, säger han.
Tidigare under pandemin – till exempel förra hösten och vintern – var det vanligt med både att bära munskydd och med att hålla avstånd till andra människor, och det är inte alls lika vanligt nu.
Jan Albert påpekar att vi nu har sämre motståndskraft mot förkylningsvirus när det för många har gått länge sedan man utsattes för dem. Den så kallade specifika immuniteten sjunker undan.
– Så för att upprätthålla ett partiellt eller helt skydd, så krävs det att man möter smittämnena något så när regelbundet antingen via naturlig infektion, eller via vaccination när det finns sådant, men det finns det inte för de flesta av de här vanliga förkylningsvirusen.
På hösten är folk också mer inomhus och då är det lättare för virus att spridas till andra människor.
Det finns hundratals olika virus som orsakar förkylning, med till exempel feber och snuva som följd.
Stanna hemma när du är som mest smittsam
Institutet för hälsa och välfärd har inga direktiv för vilka förkylningssymtom man borde ha för att det skulle vara bäst att stanna hemma.
Men när man är som mest smittsam så är det enligt experter åtminstone bra att hållas hemma.
Det kan till exempel vara då man har snuva, då man nyser och har feber.
Covid-19 ökar inte risken
Det förekommer dessutom fall där finländare har fått förkylning kort efter att de har haft covid-19. Men Jan Albert påpekar att covid-19 inte ökar risken för att man ska bli förkyld.
– Det är snarare tvärtom, i alla fall om man pratar väldigt snart efter en virusinfektion så har man ett visst påslag av immunsystemet, som inte bara är mot det specifika viruset, utan även mot andra, påpekar Jan Albert.
Denna skyddande effekt beror på något som kallas för viral interferens.
– Så några veckor efter en förkylning eller en virusinfektion så har man ett visst skydd mot andra, men det där är absolut inte hundraprocentigt, så till exempel hos små barn ser man ofta flera virusinfektioner samtidigt, tillägger han.
