Den kallas vanligtvis "translagen", men heter egentligen Lagen om fastställande av könstillhörighet. Lagens syfte är att respektera människors självbestämmanderätt.
Regeringen vill låta könstillhörigheten utgå från personens egen redogörelse om upplevelsen av det egna könet, alltså vilket kön hen upplever sig vara. I lagförslaget benämns könen man och kvinna.
Man ska vara myndig för att kunna bestämma sitt kön, enligt det lagförslag som publicerades i våras. Mer än femtio utlåtanden har getts innan regeringen fattar ett slutligt beslut om lagförslaget.
Juridiskt kön sätter inte igång könskorrigeringsoperationerna
Det viktiga är att göra åtskillnad mellan det juridiska könet och det medicinska. Du kan kalla dig kvinna även om du har tilldelats könet man vid födseln och få identitetspapper med kvinnligt ID-nummer. Könstillhörigheten avgör värnplikten, som är obligatorisk bara för män. Men könstillhörigheten beaktas också när kvotbestämmelser i jämställdhetslagen tillämpas.
De medicinska undersökningarna och könskorrigerande behandlingar avgörs inte i den juridiska processen.
Det som behövs är en ansökan om fastställande av könstillhörighet med skriftlig motivering till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Den sökande ska vara finländare eller bosatt i Finland och myndig, alltså 18 år gammal.
Enligt det nya lagförslaget skulle det nuvarande kravet på sterilisering för könskorrigering upphöra.
Varför 18 år?
Barnombudsmannen fäster sig vid åldersgränsen i sitt utlåtande. Trots att regeringen säger sig följa FN:s avtal om barns rättigheter föreslås ändå en 18-års minimigräns för korrigering av juridiskt kön.
Barn som hör till sexuella och könsminoriteter är i en särskilt sårbar och ofördelaktig ställning. Deras självbestämmande borde snabbt åtgärdas, skriver Barnombudsmannen.
Barn och unga har hörts i samband med revideringen av translagen. I våras gavs möjlighet åt 13–18-åringar som tillhör en könsminoritet att berätta om vilka konsekvenser den nya lagen kan få. Vad de enkäterna gav för svar har inte offentliggjorts.
Ungdomsavdelningen vid Föreningen för sexuellt likaberättigande SETA pekar på risken för minoritetsstress och självmord bland transunga som inte finner sin identitet. Pridegemenskapen pekar på att resten av Norden kör med betydligt lägre åldersgränser för beslut om könstillhörigheten. Psykologförbundet talar om 15 år som en lämpligare gräns.
SETA påpekar att barn har rätt att byta namn som 12-åringar och är straffskyldiga vid 15. Då ska de också kunna få bestämma om sitt kön innan de blir myndiga.
Psykologförbundet kritiserar också urvalet av bara två kön. Det borde finnas ett tredje alternativ för dem som inte vill identifiera sig som varken man eller kvinna. SETA-ungdomarna kritiserar bristen på mänskliga rättigheter i förslaget, och vill göra det möjligt också för asylsökande och flyktingar att anhålla om en rättelse av könstillhörigheten.
Medborgarinitiativ satte fart på steriliseringsmotstånd
Nuvarande translag är från 2003 och gäller alltså myndiga personer. Det krävs samtycke av partner eller make och en medicinsk utredning för könskorrigering. Den ska visa att den sökande permanent upplever att hon eller han tillhör det motsatta könet och lever i en könsroll som motsvarar detta.
För att korrigera sitt kön ska man inte kunna fortplanta sig, vilket har tvingat fram en sterilisering som villkor för könskorrigering. Män ska inte kunna föda barn, är motiveringen. Det är Finland ensamt om i Norden.
Debatten om könstillhörigheten kom igång genom en skrivning i regeringsprogrammet och ett medborgarinitiativ från 2021, "Rätt att vara - för en mer rättvis translag". Förslaget innehöll ändringar om fastställande av transpersoners könstillhörighet och lagen om befolkningsdatasystemet.
När medborgarinitiativet debatterades i riksdagen var regeringspartierna och Samlingspartiet positivt, medan Kristdemokraterna protesterade.
Kristdemokraterna varnade för tonårspåverkan
När medborgarinitiativet debatterades i riksdagen i november 2021 sa Kristdemokraternas Päivi Räsänen att man inte ska skilja på den medicinska och juridiska uppfattningen om kön, och att man då lösgör sig från biologiska fakta.
– 80-90 procent av de unga har fel, när de i tonåren känner sig trans eller att de har ett annat kön än sitt biologiska. När de blir vuxna återgår de till sitt egentliga kön, sa hon.
Tonåringar blir inspirerade i skolan eller på sociala medier. Det sätter igång stora mängder flickor som "plötsligt känner sig som pojkar" sa en annan kristdemokrat, Sari Tanus. Hon ville hellre höja könskorrigeringssåldern till 30 år, eftersom sådana operationer inte kan ångras.
Den debatten kommer igång igen när regeringen nu presenterar sitt nya lagförslag.