Det var den 16 september som 22-åriga Mahsa Amini greps av iransk sedlighetspolis i Teheran för att hon inte följde landets strikta klädkoder och inte täckte hela sitt hår med en en hijab.
Enligt aktivister dog Amini efter att hon fått ett dödligt slag mot huvudet, men iranska myndigheter förnekar anklagelserna och uppger att hon dog av en hjärtattack.
Den iranska revolutionära vaktkåren (IRGC) uppmanade under torsdagen den islamiska republikens rättsväsende att åtala "de som sprider falska nyheter och rykten" om Aminis död.
Aminis död har väckt ilska i hela Iran och protester har nu pågått i över en vecka i åtminstone 50 iranska städer.
De pågående demonstrationerna sägs vara de största sedan november 2019 då protester utbröt mot en drastisk höjning av bränslepriserna.
Kvinnor demonstrerar för frihet
Kvinnorna har tagit plats på gatorna och skrikit slagorden "Kvinna, liv, frihet!". Kvinnorna har också tagit av sig sina huvudsjalar, bränt upp dem och klippt av sig håret i protest mot de strikta regler som gäller kvinnor i Iran.
– Nej till huvudsjalen, ja till frihet och jämlikhet, har demonstranter hörts ropa på gatorna i Teheran.
Nyhetsbyrån AFP har intervjuat iranska kvinnor som uppgav att de är mer försiktiga nu angående hur de klär sig för att undvika problem med sedlighetspolisen.
– Jag är rädd. De borde inte konfrontera människor över huvud taget eller lägga sig i hur kvinnor klär sig, sade 23-åriga Nazanin, som bara vill uppge sitt förnamn av säkerhetsskäl.
Enligt Azadeh Kian, sociologiprofessor vid Université Paris Cité, är det anmärkningsvärt att det är kvinnor som för första gången leder protesterna.
– Den ekonomiska krisen, arbetslösheten och politisk orörlighet har varit huvudfokus för demonstrationer under de senaste fem åren. Men den här gången ser vi inte protester bara mot den allmänna situationen utan också för kvinnors rättigheter. Det är en viktig förändring, säger Kian till nyhetsbyrån AFP.
Andra analytiker som AFP talat med poängterar att dessa protester utgör en ny utmaning för det islamiska systemet och för den högsta ledaren Ayatollah Ali Khamenei eftersom protesterna spridit sig till hela landet och har stöd hos flera etniska grupper och över klassgränser.
Oroväckande att internet stängts ned
Under onsdagen stängde iranska myndigheter ned delar av internet, bland annat begränsades plattformarna Instagram och Whatsapp. Dessa är de två viktigaste kommunikationskanalerna bland iranier, eftersom andra sociala medier, så som Facebook, Twitter, Telegram och Tiktok, under de senaste åren har blockerats i landet.
Tillgången till internet är överlag väldigt begränsad av regeringen och det är bara genom VPN-anslutning som människor kan komma åt ocensurerat material från utländska sajter.
Sedan protesterna bröt ut har internetförbindelserna också blivit sämre, rapporterar AFP.
Att regeringen nu väljer att svara på protesterna genom att begränsa internet gör att många aktivister drar paralleller till protesterna år 2019 då internet också ströps och över 300 människor dödades av säkerhetsstyrkor.
– Vi är oroliga att världen kommer glömma Iran så fort som regimen stänger ned internet, säger en aktivist som nyhetsbyrån Reuters talat med.
Statliga iranska medier rapporterar att minst 17 människor ska ha dött under de pågående protesterna och att fem av dödsoffren tillhörde säkerhetsstyrkorna.
Den Oslo-baserade människorättsorganisationen Iran Human Rights (IHR), specialiserad på Iran, uppger att minst 31 civila har dödats under demonstrationerna.
Källor: AFP, Reuters