Det finns många unga män som Ryssland kan mobilisera. En del av dem tror kanske nu i början på ”den officiella sanningen” eller så kan de helt enkelt inte ta ställning till vad det betyder att bli skickad till fronten.
– Det handlar om att skjuta eller bli skjuten. De som stupar eller såras ersätts direkt med nya personer, säger professor Markku Kangaspuro, forskare vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet.
Men det finns också mycket bildmaterial som visar hur män blir tvångsrekryterade i Ryssland. Protesterna och kritiken visar också att motivationen att dra ut i krig är väldigt dålig.
– Den ryska invasionen i Ukraina marknadsfördes som en specialoperation som utförs av kontraktssoldater, men i verkligheten handlar det om något helt annat. Den ”begränsade operationen” omvandlas nu enligt den ryska retoriken till ”kriget mot väst”. Det finns ingen orsak att tro att den här mobiliseringen skulle stanna vid 300 000. Det rör sig snarare om en miljon.
Nu vilar de och får utbildning – och nästa vår och sommar rycker de in med full styrka
Kangaspuro konstaterar att vädret snart gör det svårt för både ryssar och ukrainare att röra sig i terrängen. Regn och mjuk, lerig mark försvårar krigandet. Sedan kommer vintern som antagligen inte heller ger utrymme för några särskilt stora operationer. Då kan vi få se något slags ställningskrig. Under den tiden kan vardera parten stärka sitt krigsmaskineri och utbilda fler reservister, beväpna dem och skaffa ännu mera vapen.
– Rysslands problem vid fronten handlar helt enkelt om att det inte finns tillräckligt med kontraktssoldater på en tusen kilometer lång ockuperad sträcka. De har problem med att upprätthålla kontrollen och försvara området. Det var en av de viktigaste orsakerna till att ukrainarna kunde göra sitt genombrott och återerövra Charkivregionen nyligen. Ryssland hade då förflyttat sina bäst utbildade styrkor till det strategiskt viktiga Chersonområdet i söder.
Kangaspuro konstaterar också att det inte är samma sak att ersätta de här utbildade kontraktsoldaterna med reservister. I ett längre perspektiv handlar det om hur Ryssland ska kunna organisera och utbilda sin armé.
– Nästa vår och sommar kommer den ryska militären att ha en del personer som har fått en viss utbildning. Utgångsläget är att kriget fortsätter hela nästa sommar om inga större överraskningar inträffar.
Vardera sidan kan utöka sina styrkor under ett stillastående läge
Om frontlinjen inte nu ändras och om ukrainarna inte lyckas avancera och göra några större genombrott så kan det nog uppstå ett stillastående läge. Efter det är det möjligt att båda sidor har lyckats utöka sina styrkor, säger Kangaspuro.
– Också i Ukraina utbildas reservisterna naturligtvis, och där är västvärlden aktivt med och bistår med utbildning. Officerare utbildas i väst och Ukraina får moderna vapen. Det här har stor betydelse.
Experter: Putins tal utgör en klar upptrappning och nivån på kärnvapenhoten mot väst höjs
Blir det ett ännu blodigare krig efter vintern? Ser vi ett mörkt scenario?
– Man kan nog anta att det är den bistra sanningen. Risken för ett sådant scenario är mycket stor.
Kangaspuro hänvisar också till nyheten från Tyskland om att förbundskanslern anser att det inte ska skickas stridsvagnar till Ukraina för att Tyskland inte vill riskera en upptrappning av kriget.
Också kärnvapenhotet måste tas på allvar.
– Det viktigaste nu är att förhindra en sådan upptrappning. Man måste förhindra att någon galen person trycker på den knappen.
Den ryska annekteringen av ukrainska områden gör läget ännu allvarligare
Att de ryskockuperade ukrainska områdena sannolikt mycket snart kommer att anslutas till Ryssland i och med de så kallade folkomröstningarna bidrar också till det allvarliga läget.
Enligt Kangaspuro skapar det här ett farligt momentum. Han bedömer att Ryssland medvetet har kalkylerat med tidpunkten för en anslutning och den effekt det får.
Kangaspuro bedömer att Kreml kan ha räknat med att ett införlivande av de här områdena exakt i det här skedet betyder att Ryssland klarar av situationen över vintern åtminstone ända fram till nästa sommar.
– Och då har de här områdena, ur rysk synvinkel, redan hunnit utgöra en del av Ryssland i över ett halvt år – trots att ingen annan naturligtvis har erkänt den här annekteringen folkrättsligt.
Han konstaterar att de större attackerna – också från den ukrainska sidan – nu kan bli allt svårare.
– Redan nu har Ukraina meddelat om svåra förluster i strider i just de här områdena. Där finns en hel del befästa och minerade områden, och där finns också de bäst utbildade ryska styrkorna.
Kan ryska soldater vägra kriga?
Kangaspuro tror att en hel del reservister kan ge upp i ett svårt och pressat läge. Många av dem är omotiverade att kriga.
– Vi vet också att det i det här skedet har värvats oproportionellt många unga män från från landsbygden, från små städer och byar, och också en hel från minoritetsfolk. Det här utgör en viss politisk risk för den ryska krigföringen eftersom männen är oerhört att omotiverade att bege sig ut i strid.
Rysk resenär till Svenska Yle: "Jag vill inte delta i kriget så jag bestämde mig för att fly"
Putin borde ju vara medveten om det här?
– Jo, Putin är medveten om det. Han känner till risken med att skicka iväg omotiverade soldater, och han strävar efter att de inte nödvändigtvis placeras på strategiska platser utan att de närmast står för underhåll och på sådana platser där motivationsproblemet inte direkt har så stor betydelse för situationen.
Utvecklingen i gränsområdena kan också ha betydelse.
– Det blir intressant att se att om till exempel gränsen mot Mongoliet och Kazakstan hålls öppen. Och hur länge släpps ryssar utan visum in i Turkiet? Nu har dessutom Tyskland meddelat att landet beviljar flyende ryska soldater asyl.
Men frågan är också om ryssarna över huvud taget kommer iväg med flyg längre, påpekar Kangaspuro.
Tror du att kriget i Ukraina kan bli kort?
- Nej, det tror jag inte.
Kangaspuro konstaterar att kriget ändå inte avgörs enbart av antalet krigare. De moderna vapnen och motivationen är viktiga faktorer – och här har Ukraina sin styrka.
– Även om Ryssland skulle lyckas rekrytera sådana reservister som tror på att man ska kämpa mot hela västvärlden så är den bistra sanningen nog den att de känner till sin situation; de vet att de befinner sig på ukrainskt territorium och att de ockuperar det. Och det kommer också att påverka dem.
Det här är sådant som Ukraina har nytta av.
– Men resurserna finns på den ryska sidan. Och nu under vintern har Ryssland en möjlighet att få igång sin vapenindustri – eller åtminstone att få fart på den så att ny militärutrustning kan byggas upp.
Ukraina behöver väst
Ukraina är å sin sida helt beroende av hjälpen från väst – vilket inte kan anses vara helt gratis. Markku Kangaspuro påpekar att väst kan börja vackla.
Det är viktigt att väst ser det som rationellt och resultatbringande att skicka vapen till Ukraina. Men väst kan småningom komma till en punkt där man anser att krigandet inte kan fortsätta.
- Att man inte kommer till en lösning enbart genom att kriga.
Hur länge tror du att det här kommer att fortgå?
Kangaspuro konstaterar att man i väst hela tiden försäkrar att linjen mot Ryssland nog ska hålla.
– Min tolkning är den att vi nu efter de senaste valen i Sverige och Italien kunnat se en sorts en protestkänsla som riktar sig mot hela situationen. Inte till stöd för Ryssland – men en reaktion mot hela situationen. Det handlar om att både sanktioner och krig tär på vanliga människor och om hur man fördelar bördan.
”Sanktionerna har inte en stor effekt”
Det ser ut som om sanktionerna mot Ryssland inte kan få den ryska ekonomin att störta samman. Ekonomin skadas men den förstörs inte, säger Kangaspuro.
Kangaspuro ser ändå sanktionerna mot Ryssland som viktiga.
– Den ryska bruttonationalproduktens nedgång är en klar följd av både sanktionerna och kriget.
Ryssland vänder sig österut
– Ryssland har vänt sig skarpt österut. Handeln med både Kina och Indien har ökat betydligt. Ryssland ser ut att klara sig om det inte går så att Kina och Indien får nog och börjar utöva påtryckning mot Ryssland också ekonomiskt.
Kangaspuro påpekar ändå att att Indien och Kina ser det här som en avlägsen liten gränstvist som inte bekommer dem så mycket.
– Deras perspektiv är ganska annorlunda än det perspektiv vi har här i Europa på läget i Ukraina. Indien och Kina har mycket annat som väger tungt i vågskålen.