Artikeln är över 2 år gammal

Sannfinländarna vill omvärdera svenskans ställning: ”Stör de finskspråkigas självbild”

Sannfinländarna vill slopa kraven på kunskaper i svenska på alla utbildningsstadier och i välfärdsområdena. Enligt partiet ska man inte klamra sig fast vid svenskans ställning i grundlagen.

Sannfinländarnas partiledare Riikka Purra.
Partiet vill slopa kraven på kunskaper i svenska, men ändå hålla fast vid skolfinskan för svenskspråkiga barn. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

– Jag vågar påstå att det här är ett av Sannfinländarnas vackraste och mest hoppingivande program, sa partiledaren Riikka Purra när hon presenterade ett ”finskhetsprogram”.

Programmet slår fast att det svenska språkets ställning orsakar problem för det finländska samhället:

”Det ideal om tvåspråkighet som rått i årtionden och det orättvisa tvånget att lära sig svenska stör de finskspråkigas språkliga identifiering och självbild, förminskar finskans roll som samhällets gemensamma språk, orsakar en språkligt betungande skola och dåliga inlärningsresultat, binder språkval, gör språkkunskaperna snävare, rör till uppfattningen om det engelska språkets allmänbildande funktion, skadar avancemang i arbetslivet, skapar motstridiga förväntningar, skuldbelägger finskspråkiga och försämrar språkklimatet”, skriver partiet.

Enligt programmet som presenterades av Finskhetsförbundets ordförande Ilmari Rostila är finska i praktiken det enda språk som kan ena finländarna och bära upp samhället.

– Föreställningen att vi har två nationalspråk med samma ställning motsvarar inte de finskspråkigas bild av verkligheten. Vi behöver på riktigt diskutera språkens ställning utan att klamra oss fast vid att grundlagen säger att vi har två nationalspråk, sa Rostila.

Finska ska vara obligatoriskt i skolorna

Trots att Sannfinländarna vill slopa den obligatoriska undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor vill man hålla fast vid skolfinskan för svenskspråkiga barn.

– Finskan är det språk som förenar oss alla och det behöver vi ofrånkomligen här i landet. Det finns starkt svenskspråkiga områden och gemenskaper där kunskaperna i finska inte är tillräckliga. Det är inte en utveckling vi vill stödja, sa Purra.