Artikeln är över 2 år gammal

Stigande energipriser leder till kallare kyrkor i vinter – lånesockor och filtar kan delas ut under gudstjänsten

Med allt högre elpriser måste också kyrkan och församlingarna se över sina uppvärmningskostnader. Evangelisk-lutherska kyrkan använde i fjol 55 miljoner euro på uppvärmning. I år kan det bli mycket mer.

En dam med ljusbrunt hår, glasögon och en vitsvart randig skjorta tänder stearinljus i en ljusstake av metall framme i en kyrka. I kyrkan finns tegelklädda pelare, gråblå kyrkbänkar och en predikstol med snidade träfigurer.
Kyrkvaktmästaren Paula Maliniemi tänder ljusen inför kvällens mässa. Hon har inte ännu hört om att temperaturen skulle sänkas i S:t Marie kyrka. Bild: Linus Hoffman / Yle

Ett sätt för församlingarna att spara pengar är att sänka temperaturen i kyrkorna och i de andra fastigheterna.

– Vi har ju den problematiken att vår kyrka har haft en väldigt bra ekonomi länge. Och vi har löst alla problem genom att anställa folk och bygga hus. Och det har vi nu att reda upp, säger biskop emeritus Erik Vikström.

En fattiggubbe, alltså en trädocka som ser ut som en gubbe utan hår, med grå kappa och en stor svart hatt där man kan sätta in pengar för de fattiga, står under ett litet tak. I bakgrunden finns en medeltida stenkyrka med höstgula träd.
Om församlingarna inte kan skära ner på sina utgifter kommer de själva att behöva fattiggubbar. Bild: Linus Hoffman / Yle

Vikström tycker det skulle vara jättebra att samlas i hemmen, eller i församlingshemmet och låta kyrkan vara kall under vintern.

– Det har många församlingar sysslat med redan länge. Det finns lösningar, säger Vikström.

Dags att plocka fram vinterhalaren

På Åbo kristliga institut samlas just nu cirka 200 präster och lektorer från hela Borgå stift till synodalmöte. Det viktiga är att få träffas. Temat är frälsning, men också energifrågor väcker diskussion.

– I år finns det ett större behov att fundera på var man kunde spara energi, eftersom alla priser stiger, i synnerhet för uppvärmning, säger Jesse Heinonen.

En man med ljust hår, mustasch, skägg och glasögon har en kavaj och blå skjorta med prästkrage.
Enligt Jesse Heinonen måste alla församlingar fundera på sina energikostnader. Bild: Linus Hoffman / Yle

Heinonens kyrkor i Dragsfjärd och Dalsbruk hålls varma också under vintern, men det finns andra fastigheter i Kimitoöns församling som inte värms upp.

Det kan till och med vara svårt att vrida ner temperaturen ännu mer.

– Om vi ska hålla de kyrkorna där jag brukar vara, Västanfjärds nya kyrka och Hitis kyrka, ännu kallare, då blir det nog att ta vinterhalaren på, för mitt i vintern brukar det vara 17-18 grader inne, ibland till och med kallare, säger Julia Lundstén.

Julia Lundstén, en dam med mörkt hår, glasögon, prästkrage, och en leopardmönstrad jacka, som inte alls har leoparder uran bruna blommor på sig.
I Kimitoöns församling hålls en del kyrkor svalare under vintern, och istället används församlingshemmen mera, säger Julia Lundstén. Bild: Linus Hoffman / Yle

Hitis kyrka värms redan nu om vintrarna upp bara om där hålls en jordfästning eller någon annan förrättning, medan gudstjänsterna hålls i församlingshemmet eller i servicehemmet för äldre.

I Kimitoöns församling har det bestämts att belysningen på begravningsplatserna kommer att släckas tidigare, för att spara energi. Dessutom ska lampor släckas då man går ut ur rum.

– Jag tycker överlag det är bra att vi försöker använda mindre energi. Men det känns inte bra att vi sparar på grund av energipriserna, för det finns många som kommer att ha det svårt då de inte kan skära ner mer, säger Lundstén.

En kvinna med blont, långt hår och glasögon, en svart kappa, prästkrage och en bebis i en bärsele på magen.
Den yngsta deltagaren på synodalmötet är Isla, 6 månader, här med mamma Fanny Mäkirinta. Bild: Linus Hoffman / Yle

På Kimitoön har antalet personer som behöver mathjälp och ekonomisk hjälp ökat. De kan få det ännu tuffare med stigande energipriser, men enligt Lundstén finns hjälp att få, bara man ber om det.

”Öppna upp kyrkorna för annan verksamhet”

I Åbo är Domkyrkan öppen varje dag klockan 9-18. Vår nationalhelgedom ska vara öppen för alla, och då måste den också hållas tillräckligt varm.

Då man stiger in i en kyrka, säger Maria Björkgren-Vikström, är det viktigt att man känner att platsen finns till av en viss orsak – för stillhet, för bön och för gudstjänst – men kyrkorna kunde öppnas upp för annan verksamhet också.

– Jag tycker vi i församlingarna kunde fundera på användningsmöjligheterna. Det gör man på många håll i medeltida katedraler, ändrar om så att där finns exempelvis vardagsrum med böcker eller kafé, säger Björkgren-Vikström.

Maria Björkgren-Vikström, en dam med grått hår, glasögon, prästkrage och en gråblå randig tröja, tittar rakt in i kameran.
Om kyrkorna kunde användas för många saker så värmer man inte dem i onödan, säger Maria Björkgren-Vikström från Åbo svenska församling. Bild: Linus Hoffman / Yle

På så vis kunde församlingarna koncentrera sin verksamhet till kyrkorna, och istället låta bli att värma upp församlingens andra utrymmen, föreslår Björkgren-Vikström.

Heidi Juslin-Sandin är ganska ny på sin arbetsplats, Domkapitlet i Borgå stift. Hon har fått höra att där kan vara ganska kallt, att det är yllesockor och ylletröja som gäller, så hon tror inte det går att sänka temperaturen ytterligare på arbetsplatsen. Hemma däremot har hon redan skruvat ner temperaturen.

– Det märks nog. Jag fick dra på mig yllesockor då jag arbetade hemma för att inte frysa, säger Juslin-Sandin.

Heidi Juslin-Sandin, en dam med blont sidokammat hår, prästkrage, vit skjorta och svart kavaj, tittar rakt in i kameran.
Heidi Juslin-Sandin har garderat sig med yllesockor och ylletröja för sin nya arbetsplats. Bild: Linus Hoffman / Yle

Yllestrumpor och filtar att låna under gudstjänsten

Men det går inte att sänka temperaturen hur mycket som helst. Hur kallt kan det vara i en kyrka som används?

– Emellanåt tycker folk att det är kallt nu redan, men om folk från början vet att det är kallare än normalt så går det nog. Men oberoende kan det inte vara hur kallt som helst. Om jag som präst ska dela ut nattvarden känns det nog obekvämt om jag måste ha riktigt tjocka handskar, säger Saara Maria Roto från Väståbolands svenska församling.

Saara Maria Roto, en dam med beige hår, svart klänning och prästkrage, tittar rakt in i kameran.
Saara Maria Roto tycker 15-16 grader är den lägsta temperaturen hon kunde tänka sig att ha i kyrkan. Bild: Linus Hoffman / Yle

Roto funderar att man kunde ha låneyllestrumpor och lånefiltar för dem som inte kommit ihåg att klä på sig tillräckligt eller för dem som alltid är lite frusna.

Summan på 55 miljoner har plockats fram av tidningen Kyrkpressen, där energikonsulten Bengt Avellan samtidigt varnar för att sänkta temperaturer och annat sparande kan göra mer skada än nytta.

Roto är ändå inte orolig för att målningarna i Iniö kyrka skulle ta skada av lägre temperaturer, eftersom det främst är temperaturväxlingarna som är farligare än att man sänker bastemperaturen.

– Vi ska hoppas att det överhuvudtaget inte blir en så kall vinter. Det har förutspåtts en ganska mild vinter, så vi ska hoppas på det, säger Julia Lundstén.

Hur kan församlingarna spara energi?
Mer än 200 präster från Borgå stift har samlats till synodalmöte i Åbo