I tamburen står en lång rad skor och från den öppnar sig en korridor med numrerade dörrar på var sin sida. I ändan av korridoren finns köket med två kylskåp, numrerade köksskåp och ganska få avställningsytor med tanke på att det är fyra personer som ska samsas om allting.
– Det fungerar, men vi är inte speciellt bra kompisar. Det är å andra sidan okej för mig, för jag tror inte att jag skulle kunna bo med någon jättebra vän, jag vill inte riskera vänskapen, säger Heddi Lindberg.
Lindberg flyttade till sin delade studentbostad sommaren 2020 då hon flyttade från Åbo till Helsingfors för att studera. Men nu drömmer hon om lugn och ro i en egen bostad.
– Jag har trivts helt bra, men det börjar snart bli dags att flytta härifrån.
Lindberg har sökt en ny bostad både via Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas och via Åbo nation.
– Efter att i nästan tre år ha bott i ett kollektiv så märker jag att jag skulle behöva mera utrymme för mig själv. Man tröttnar lite på att hela tiden vara runt människor. Det händer ofta att någon tar hit sina kompisar, och då kanske det är fullt i köket då man skulle vilja laga middag. Jag skulle gärna gå enligt min egen takt, speciellt då studierna skulle kräva en lite annan rytm.
Nu bor hon med tre personer i gymnasieåldern, som flyttat till Helsingfors för gymnasiets skull.
Hur kommer du överens med de du bor med?
– Oj, jag vet inte hur mycket jag vågar säga. De är mycket yngre än jag och jag har kanske tagit en roll som en slags storasyster åt dem. Så jag kan kanske inte vara så arg på dem som jag kanske skulle behöva vara för att hålla den här lägenheten i skick.
Larver i disksvampen
Lindberg har blivit god vän med flera av sina tidigare rumskamrater, men hon har inte kommit lika bra överens med alla.
– I ett skede bodde här en tjej som ofta hade sin kille här, som ändå inte var hennes pojkvän. Det var kanske lite obekvämt, för han flirtade med alla som bodde i den här lägenheten. De diskade aldrig och förde aldrig ut skräpet.
Lindberg berättar att det gick så långt att de klagade till Hoas om rumskamraten.
– En gång då vi diskade och vände på hennes disksvamp så fanns det larver i svampen. Det var sista droppen för resten av oss och då skickade vi in ett klagomål.
Hoas var från början inte särskilt tillmötesgående men uppgav att de kan ge rumskamraten en varning, fast då kommer hon att förstå vem det är som har klagat.
– Det var självklart för oss, vi hade klagat direkt till henne, men ingenting hände. Inte ändrade hon sitt beteende särskilt mycket efter det heller, men hon flyttade ut några månader senare vilket var ganska skönt.
– Vissa funkar det jättebra att bo med, men så finns det de här enstaka personerna som inte gör någonting, säger Lindberg.
Kamrater under coronapandemin
Heddi Lindberg är väldigt nöjd med att ha bott tillsammans med andra under pandemin.
– Mina första rumskamrater blev båda bland mina bästa vänner. Det fungerade jättebra då vi alla var ungefär i samma ålder och studerade på universitet. Under kvällar och veckoslut då vi inte hade studier brukade vi sitta i köket. Vi brukade kolla på filmer tillsammans och ganska ofta köpte vi godis och glass. Vi bakade, lagade mat och en gång hade vi en storstädning tillsammans och städade hela balkongen, vilket säkert inte hade gjorts någonsin förut.
Lindberg tror att det var lättare att bo i kollektiv under pandemin än om hon skulle ha bott ensam.
– Annars skulle man kanske inte ha haft någon att prata med.
Pandemin påverkade efterfrågan
Många studerande sökte sig ändå till egna bostäder under pandemin, säger Matti Tarhio som är vd för Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas.
– Det blev svårare att fylla de delade bostäderna, säger Tarhio.
Han säger också att studenternas förväntningar på bostäderna ökade då många tillbringade mer tid hemma.
– Lite överraskande så ökade efterfrågan på bostäder i närheten av parker och grönområden också.
Trenden att bo i enrummare har ändå pågått längre än så. Tarhio berättar att en femtedel av Hoas bostäder var ettor år 2016, men nu har andelen ökat till en tredjedel. Hela tiden byggs också fler.
– På platser som är långt borta från studieplatserna har det varit lite svårt att fylla bostäderna. Men vi har sålt en del av husen och renoverat om delade bostäder till enrummare som har bättre åtgång.
Unga allt mer vana med eget utrymme
Hela 70 procent av alla Hoas ansökningar gäller i första hand egna bostäder. Många vill också bo centralt och 30 procent av ansökningarna riktar sig i första hand mot Kampen, Busholmen och Fiskehamnen.
Matti Tarhio tror att en del av bakgrunden till att fler studerande nu vill bo i egna bostäder hänger ihop med högre levnadsstandard.
– Förr var det vanligare att dela rum med sina syskon, men i takt med att levnadsstandarden har ökat och familjerna blivit mindre, har unga också blivit allt mer vana vid att ha ett eget privat utrymme.
Han tror att en annan orsak kan vara att man hela tiden är uppkopplad.
– Många unga belastas av det intensiva tempot på sociala medier och då vill de gärna ha lugn och ro i ett eget hem för att ladda batterierna.
Familjebostäderna och de delade bostäderna kommer ändå inte att försvinna.
– Det är lite olika slags personer som gärna bor i delade bostäder. Det finns många olika slags behov och vi försöker erbjuda olika former av boende enligt det, säger Matti Tarhio.