Rättegången i fallet där tre journalister vid Helsingin Sanomat står åtalade för röjande av statshemlighet samt för försök till röjande av statshemlighet har inletts.
Journalisterna Laura Halminen och Tuomo Pietiläinen skrev i december 2017 en artikel som med hjälp av läckta, hemligstämplade dokument avslöjade hur verksamheten vid det extremt hemliga Signalunderrättelsecentret ser ut. Deras chef Kalle Silfverberg står också åtalad för att ha godkänt publiceringen av artikeln.
De åtalade journalisterna nekar till brott.
Rättegångsdagen inleddes med att två nya vittnen kallats in till Silfverbergs försvar: Helsingin Sanomats ansvarige chefredaktör Kaius Niemi och chefredaktör Antero Mukka.
Åklagaren yrkar på villkorligt fängelsestraff
Åklagarna yrkar på 1,5 års villkorligt fängelsestraff för de åtalade. Enligt åklagaren visste de åtalade att artikeln innehöll information som hemligstämplats av nationella säkerhetsskäl.
Försvarsmakten hade klassificerat de använda dokumenten enligt skyddsnivåerna I–IV. Enligt Försvarsmakten innehöll dokumenten alltså sekretessbelagda uppgifter av den högsta skyddsnivån.
Åklagaren Anja-Riitta Rinkinen säger att de tre journalisterna inte kan skylla på att de själva inte fattat beslutet att publicera artikeln.
– De svarande är hur som helst de som gjort brottet. De (Halminen och Pietiläinen) har nått ett samförstånd om att artikeln ska publiceras och de har haft en central roll i processen.
Enligt åklagaren har Silfverberg godkänt artikeln och alla tre har därför i samförstånd begått brottet.
Försvaret är av en annan åsikt. Enligt advokat Kai Kotiranta, som representerar Laura Halminen, Kalle Silfverberg och Sanoma Media Finland Oy, är det tidningens ledning som ansvarat för publiceringen och inte de enskilda journalisterna.
– Åklagaren vet att det inte är journalister som fattar publiceringsbeslut. Kalle Silfverberg har inte heller hört till den ledning som fattat beslut om publicering.
– Artiklar som handlar om känsliga eller exceptionella ämnen granskas allitid av någon annan än den journalist som skrivit den.
Över 10-år gammal information
Enligt försvaret har artikeln innehållit information som var över 10 år gammal vid publiceringstillfället.
Kotiranta säger att journalisterna inte har vetat om att artikeln innehåller sekretessbelagd information.
– Enligt oss har all information som framgår i artikeln varit offentlig, föråldrad och eller obetydlig för den nationella säkerheten.
Kotiranta menar att Försvarsmakten vetat om att artikeln ska publiceras, eftersom Halminen varit i kontakt med dem under skrivprocessen.
Enligt Kotiranta har Försvarsmakten på det sättet förhållit sig likgiltigt till att informationen publiceras, då de varit passiva och inte förbjudit publiceringen.
”Artikeln avslöjade inga viktiga missförhållanden”
En viktig fråga i rättegången är frågan om yttrandefrihet. Enligt åklagaren ställs läsarnas behov av information mot behovet att sekretessbelägga information mot varandra i det här fallet.
Åklagare Rinkinen säger att Helsingin Sanomat skulle ha kunnat informera och skrivit om Signalunderrättelsecentret och den nya underrättelselagen utan att ha publicerat den sekretessbelagda informationen.
– Det har inte funnits något viktigt skäl att publicera informationen. Inga missförhållanden som skulle vara av samhällelig relevans har avslöjats.
Försvaret är av en annan åsikt. Enligt dem har det handlat om ett viktigt ämne som väckt stort intresse under 2017, då den nya lagen om underrättelseinhämtning förbereddes. Publiceringen har därför varit berättigad enligt Kai Kotiranta.
– Publiken har haft rätt att veta hur information samlas in, används och lagras, vem som ansvarar för det här och hur insamlandet och analyseringen av informationen sker.
Försvarsadvokaterna kritiserar separata rättegångar
Advokat Kai Kotiranta anser att man mer borde fokusera på Försvarsmaktens informationsläcka.
– Nu har man vänt bort blickarna från det genom att polisanmäla Helsingin Sanomat.
Enligt honom borde fallen behandlas samtidigt. Förundersökningen om den misstänkta informationsläckan vid Försvarsmakten pågår fortfarande.
Kotiranta säger också att försvarets arbete försvårats av att man inte har fått tillgång till det material man skulle ha behövt.
– Försvaret har fortfarande inte fått tillgång till förundersökningsmaterialet eller fått tillgång till åklagarens skriftliga bevismaterial.
Både försvarsadvokat Kotiranta och Timo Ylikantola kritiserar också att de dokument som Försvarsmakten kallat för sekretessbelagda inte läggs fram som bevismaterial.
– Från vilka dokument kommer de här påstådda sekretessbelagda uppgifterna som publicerats och varför finns det inte med som bevismaterial? undrar Ylikantola.
Artikelserien publicerades aldrig
Åtalet för försök till röjande av statshemlighet berör en tilltänkt artikelserie i tidningen, som aldrig publicerades i sin helhet på grund av myndigheternas reaktion på den första artikeln.
Enligt åklagaren skulle artikelserien ha innehållit sekretessbelagd information från militär underrättelseverksamhet.
De fem opublicerade artiklarna skulle enligt stämningsansökan ha haft fem följande teman: samarbete, fångflyg, falska basstationer, utbildning av underrättelseinhämtning av personer och krishantering samt deportering.
Enligt åklagaren förbjöd den ansvarige chefredaktören artiklarnas publicering av rädsla för att bli fast för brott.
– Journalisterna har inte avstått från att publicera artiklarna frivilligt och därför är det frågan om ett försök till brott.
Fallets rättsprocess förväntas pågå fram till mitten av december och tingsrätten förväntas komma med sin dom i januari. Bara en del av rättegången hålls inför öppna dörrar.