Det är upptakten till kortfilmen Jakten, en berättelse om olika mansroller, men också om naturmystik och en universell längtan efter att hitta hem.
Kan man leva utan pengar?
Att filmen skulle handla om Mats och hans jaktkompisar var inte planerat från början. Som så ofta i en konstnärlig process var vägen till den slutliga filmen krokig, och fick sin början i en alldeles annan idé, säger filmens regissör Ville Tanttu.
– Jag ville undersöka om det är möjligt att leva helt utan pengar. I vårt samhälle finns det så mycket spill – mat som kastas, kläder som ingen använder längre – att det borde vara helt genomförbart. Jag började skriva om en person som gjorde detta, hur han levde och vad han åt.
Den personen finns med i Jakten, i form av Mats pappa (mästerligt skildrad av Ville Virtanen) som lever ett eremitliv ensam i en stuga i skogen. Men frågan om att leva utan pengar nämns inte i filmen. Ville Tanttu gör en jämförelse med en fjärilsart som varje höst flyger från Kanada till Mexiko för att övervintra.
– Monarkfjärilarna gör den här massflykten varje år, men det är inte samma individer som lämnar Kanada som kommer fram till Mexiko. Det hinner gå flera generationer under vägens lopp. Lite så kan det vara att göra film, den ursprungliga idén är inte densamma som går i mål.
Pappa-son-relationen fascinerar
Ville Tanttus film tar sig istället an stora teman som skam inom familjen, föräldraskap, mod och grupptryck.
– Förhållandet mellan fäder och söner intresserar mig mycket, vad man skäms för och vad man är stolt över i den relationen. Jag identifierar mig både med sonen och med pappan i Jakten.
Mats är intuitiv och närvarande i stunden, medan pappan lever i sin egen värld, mediterar och skapar konstverk som ingen ser. Mot slutet hittar de ändå fram till varandra.
– Filmen handlar om att inse hurdan slags person man själv är och våga uttrycka det för andra. Under arbetet har jag lärt mig att gå djupare in i mig själv och skratta åt vissa delar av min personlighet.
Ville Tanttus egen son Amos spelar en av pojkarna i filmen, vilket var speciellt med tanke på filmens tematik.
– Amos gav mig också värdefulla kommentarer redan i manusskedet. Jag hoppas pappor och söner tittar på filmen tillsammans!
Skogen i centrum
En viktig roll i filmen spelas av naturen, av själva skogen. Det är ett element som ligger nära Ville Tanttus hjärta. Trots att han är född och uppvuxen i Helsingfors är det i skogen han får frid, hittar nya krafter och återhämtar sig.
– För varje dag som går blir skogen viktigare för mig. I vår galna värld med krig och allt det hemska som händer blir skogen en motpol. Jag vill uppleva en riktig, fysisk kontakt med skogen, simma i sjöar, paddla och sova i tält.
Ville Tanttu talar också om en spirituell kontakt med naturen, som vi människor alltid haft men som glömts bort. Han säger att skogen inte får vara helig längre, utan ses som en resurs som finns till för människornas skull.
– Vi har ett oerhört arrogant förhållande till naturen. Vi kanske skyddar vissa skogar, men bara för att de kan vara till nytta för oss. Själva kan vi inte skapa en enda liten myra, ändå har vi ingen kollektiv respekt för naturen.
Våra orörda skogar är utrotningshotade
Ville Tanttu berättar att knappt två procent av Finlands yta är täckt av orörda skogar, sådana som aldrig har skövlats. Enligt EU:s rekommendationer borde det vara 10-30 procent.
– Det är få finländare som har upplevt tidlösheten i en orörd skog. Där finns en enorm diversitet, 20-tusen olika arter som samverkar med varandra. Men vem ska kämpa för att bevara dem om nästan ingen har besökt en sådan skog?
Viktiga lärdomar från meditationen
Ville Tanttu är en tusenkonstnär med många järn i elden. Han är regissör och fotograf, filmfotograf, illustratör och författare samt gitarrist i ett band och gör egen musik. Just nu jobbar han med en långfilm som är baserad på hans egen barnroman Tiikerisydän (Tigerhjärtat), som han också har illustrerat. Vid sidan av allt det är han meditationslärare.
– Min styrka som regissör har jag lärt mig via meditationen. Det handlar om att vara totalt närvarande i stunden. Efter orden “tystnad, kamera, varsågoda” kan ingen längre tänka på vad man ska äta till middag eller vad man ska göra på tisdag. Det är rena rama meditationen.
“Bara bonus att det blev en film”
Arbetet med Jakten var av stor betydelse för Ville Tanttu. Filmen gjordes under några intensiva inspelningsdagar i skogen. Allt måste klaffa – vädret måste stämma och så måste de rätta djuren uppenbara sig. I en central scen möter Mats en hjort, som får stor betydelse för resten av historien.
När sista tagningen var slut övermannades regissören av en stor sorg över att han aldrig mera skulle få se huvudpersonen Mats materialiseras i Alexander Holmlunds tolkning.
– Inspelningsdagarna i skogen var så värdefulla för mig att det hade räckt med dem. Det kändes bara som en extra bonus att det hela också utmynnade i en film.
Se Ville Tanttu berätta om filmen:
Se själva filmen:
Filmen Jakten ingår i Svenska Yles kortfilmssatsning Underbart är kort. Under tre söndagar i april sänder vi sammanlagt åtta handplockade kortfilmer i Yle Fem.
Vill du se mer? Alla Arenans kortfilmer finns samlade här.
Läs också: Har du inte tid eller ork för en långfilm? Välj en kort ikväll!