20-åriga Noora (namnet ändrat) har tidigare varit bostadslös, men övar nu på att leva ett vanligt liv.
– Jag hade bott på barnhem tidigare och då jag flyttade därifrån fick jag ingen hjälp med att hitta bostad. Så efter att ha varit på missbruksrehabilitering ett tag, hamnade jag på gatan.
Att livet på gatan är hårt och otryggt vet Robert Koski. Han är projektchef för Tukialus, ett projekt som jobbar med uppsökande arbete bland missbrukare i Helsingfors, Tammerfors och Lahtis. Han säger att gatukulturen hårdnat under de senaste åren.
– Vi möter unga som är i en svårare situation än tidigare. Det finns mycket våld och droger med i bilden, och farten på den här utvecklingen ökar hela tiden.
Koski är också orolig över att de unga bildar grupperingar på gatan, vilket försvårar problemen ytterligare.
– På gatan hittar de unga en samhörighet och grupptillhörighet som de kanske inte haft tidigare. Gatukulturen lockar med dem, men det är en hård och ond kultur.
– Det är en farlig utveckling. För tillfället har vi människor på gatorna som inte vill bort därifrån. Förut hamnade man där och man ville snabbt bort. Nu håller istället egna subkulturer på att skapas på gatan och det blir hela tiden svårare att hjälpa människor därifrån.
Också Noora vittnar om att livet på gatan som ung tjej var svårt.
– Det var djupt traumatiserade och något jag kommer bära med mig hela livet. Det fanns många som försökte manipulera och trycka ner en.
Statistiken visar inte hela sanningen
Enligt statistiken var 18 procent av de bostadslösa i Finland år 2021 under 25 år. Men bland de unga som rör sig på gatan finns det mycket så kallad gömd bostadslöshet.
Det här innebär att den unga kanske är skriven hos någon familjemedlem, men i verkligheten bor den unga på olika ställen varje natt och har inte varit på sin egentliga adress på flera månader.
– Det här gör att vissa av de här unga har svårt att inse att de faktiskt är bostadslösa och de söker sig inte till de hjälptjänster som finns, säger Koski.
Också Diakonissanstalten, som erbjuder bostäder till bostadslösa, meddelar att antalet personer under 30 som använder deras tjänster har ökat under det senaste halvåret.
I Finland har man länge betonat vikten av att först skaffa en bostad, innan man kan åtgärda och hjälpa en person med andra problem. Det här är också viktigt då det kommer till unga enligt Koski.
Han säger att det annars är väldigt svårt för unga personer att exempelvis rehabilitera sig från droger eller att behandla psykiska problem.
– Att ha en bostad är en av de viktigaste sakerna att ha i sitt liv, att leva utan en är svårt. Det är som att ha en ständig kris på gång och det blir väldigt svårt att få koll på det dagliga livet.
Lättillgänglig service behövs
20-åriga Noora har i dagens läge varit nykter och drogfri i två år och studerar för tillfället. Det som hjälpt henne mest är att hon fått rätt slags hjälp vid rätt tillfälle.
– Då jag fick en bostad visste jag inte hur man betalar räkningar och jag visste inte hur man tar hand om en lägenhet. Det att jag fick stöd i det och fick öva i lugn och ro på de här sakerna har hjälpt mig.
Dagligt stöd och service med låg tröskel. Det är också det som Robert Koski tycker behövs för att hjälpa unga bort från gatan.
Han vill se en förändring i det nuvarande servicesystemet. Enligt honom fungerar det inte för bostadslösa unga som har mångfacetterade problem.
– Systemet är byggt för människor som klarar av att gå till rätt plats vid rätt datum. Det gör inte de här unga personerna. Därför borde servicen istället fås till dem.