Under den senaste veckan har en video där en finländsk tandläkare förklarar vilka drycker som är skadliga för tänderna snabbt blivit populär på den sociala medieplattformen TikTok. Videon har över 35 000 visningar och över 575 kommentarer och många som sett videon har varit överraskande över att så många drycker fräter på tänderna.
Det verkar alltså som att många inte vet vilka drycker som är skadliga för ens tänder.
Svenska Yle har därför pratat med tandläkaren Stefan Federley och rett ut vad som gäller.
Vichy är okej, juice får ett nej
Stefan Federley säger att det gäller att vara noggrann med vad man stoppar i munnen.
– Man borde undvika både sockerhaltiga och sura drycker. De sura dryckerna har ett lågt pH-värde vilket fräter sönder emaljen på våra tänder.
Sura drycker är bland annat läsk, saft, vin och juice.
– Många tror att juice är hälsosamt, men de är väldigt sura. För tänderna vore det bättre att få vitaminerna genom att äta frukt, inte som pressad juice.
Emaljen finns till för att skydda tandkronan, det vill säga den synliga delen av tanden. Om emaljen slits ner kan det på lång sikt leda till att tändernas form ändras, att det gör ont eller ilar i tänderna och att tänderna blir mörkare. Om emaljen på en tand en gång tunnas ut kan den inte stärkas igen.
Det bästa för våra tänder är normalt kranvatten. Men också kolsyrat vatten är okej, eftersom kolsyran inte är frätande. Då det kommer till smaksatt mineralvatten är saken lite mer tudelad, säger Federley.
– Ny forskning visar att om vattnet endast är smaksatt med smakämnen så är det okej att dricka det. Men om det innehåller exempelvis citron- eller äppelsyra eller fruktos så är det skadligt.
Olika dryckers pH-värde
Det är de drycker som har ett pH under 5,5 som i de flesta fall löser upp emaljen på tanden, vilket i sin tur orsakar tanderosion. Ju lägre pH, det vill säga ju surare drycker, desto sämre för tänderna. Men om det finns kalcium i den sura drycken skadas inte tänderna, som till exempel i surmjölk.
Icke frätande:
- Mjölk 6,7
- Surmjölk 4,5
- Mineralvatten 5,4
- Vanligt te (svart) 5,8
- Kaffe 4,8
- Öl 4,5
Frätande
- Läskedrycker 3
- Light Cola 2,8
- Energidrycker 2,9
- Saftkoncentrat utan socker 3
- Apelsinjuice 4
- Cider 3-4
- Vin 3-4
”Vatten är alltid bäst”
Federley påpekar att man såklart kan dricka frätande drycker ibland, men att det inte ska vara första valet till vardags om man vill skydda sina tänder.
– Vatten ska alltid vara det man dricker om man är törstig, eller mjölk. Dricker man frätande drycker varje dag skadas tänderna.
Enligt Federley är det alltid bättre att dricka frätande drycker samtidigt som man äter något.
– Då man äter blir det ändå en syreattack mot tänderna, så effekten av den enskilda drycken blir mindre.
Under 2000-talet har tanderosion enligt Federley blivit allt vanligare i Finland. Det beror enligt honom delvis på våra konsumtionsvanor, men tanderosion kan också förvärras av att man samtidigt har ett bettfel.
Federley säger att kunskapen om tanderosion varierar bland befolkningen.
– Unga har ofta sämre kunskap än äldre, eftersom de ännu inte ser en förändring i sina tänder. Men i allmänhet har människor bättre kunskap om karies och om hål i tänderna som orsakas av socker, tanderosion är mindre känt.
Myndigheterna vill ha större sockerskatter
Sebastian Hielm jobbar som livsmedelssäkerhetsdirektör vid Jord- och skogsbruksministeriet. Ur ett myndighetsperspektiv är sockerhaltiga dryckerna den stora boven i sammanhanget.
– Det är ett samhälleligt problem att vi konsumerar så mycket sockerhaltiga drycker. De innehåller onödiga kalorier som inte är bra för någon och dessutom är det dåligt för tänderna.
Inom Finansministeriet håller man som bäst på att förbereda ett lagförslag där sockerhaltiga drycker skulle beskattas hårdare än andra drycker, såsom smaksatta mineralvatten och läskedrycker smaksatta med sötningsmedel.
– För tillfället beskattas alla lika hårt. Men för folkhälsan är det de sockerhaltiga dryckerna som är problemet och vi hoppas att människor skulle välja mer sockerfria alternativ om lagen går igenom.
Enligt Sebastian Hielm vet människor i stora drag vad som är nyttigt och vad som är onyttigt för dem. Men bland alla produkter som finns kan det ibland vara svårt att välja rätt.
– För tillfället håller EU därför på och förbereder en lagstiftning som skulle göra det obligatoriskt med etiketter där det står om en produkt är nyttig eller onyttig. Det här skulle göra det lättare för konsumenten att välja hälsosamma produkter.
Källor: Stefan Federley, 1177.se, Terveyskirjasto