Det finländska samarbetet med Ryssland har under hela efterkrigstiden utgått ifrån att ömsesidigt beroende är en stabiliserande faktor – det vill säga att den som man för handel med krigar man inte med.
Nu är diskussionen i gång om vi har varit nyttiga idioter för ryssarna och borde ha sett problemen komma.
Ryssland har förklarat alla länder som efter det ryska angreppet på Ukraina har infört sanktioner mot Ryssland som ovänliga stater. Bland andra president Sauli Niinistö har konstaterat att oavsett hur kriget slutar finns det ingen återvändo till de tidigare förhållandena mellan Finland och Ryssland.
Är man en idiot då man litar på andra och utgår ifrån att andra spelar med samma regler?
Nina Sinkko, Samfundet Finland-Ryssland.
Diskussionen går nu het kring Nordstreamrörena och om de politiker som fattade besluten borde ha insett säkerhetsriskerna.
Säkerhetsexperter påminner om att gasleveranserna användes som vapen mot Ukraina redan under den så kallade orangea revolutionen i slutet av 2004.
”Ryssarna är sådana och ryssarna kan inte förändra sig”
Också folkrörelserna har synat sina relationer till Ryssland. En organisation som har tagit mycket stryk av det förändrande säkerhetsläget är Samfundet Finland-Ryssland.
Det officiella samarbetet med Ryssland är nu avbrutet. Före kriget och coronapandemin hade Samfundet Finland-Ryssland 12 000 medlemmar. Kriget ledde till att många sade upp sitt medlemskap och samfundet har nu runt 8 000 medlemmar.
– Tiden är väldigt svår, men vi har mycket arbete, säger Nina Sinkko som är verksamhetsledare för Samfundet Finland-Ryssland.
Samfundet Finland-Ryssland har fortfarande dagliga kontakter med ryssar. Tyvärr är en stor del av samfundets ryska kontakter nu i landsflykt någonstans i Europa, berättar Sinkko.
Fortums ledning borde ha insett att verksamheten består av fossila kraftverk som borde köras ner och att det stora ryska ägandet i Gazprom hör ihop med människorättskränkningar
Frank Johansson, Amnesty
Hennes självkritik är hård. Sinkko säger att hon såg att Ryssland var på väg åt fel håll och att vi finländare borde ha stått upp för den demokratin.
– Vi har alltid sagt att ryssarna är sådana och att ryssarna kan inte förändra sig. Vi borde ha försökt stoppa utvecklingen, säger Nina Sinkko.
Du talar om människorättskränkningar?
– Exempelvis, men det handlar också om situationen före Ukrainakriget då bland annat den ryska regimkritikern Aleksej Navalnyj fängslades, säger Sinkko.
”De som förespråkar samarbete med diktatorer borde öppna historieböckerna”
När Aleksej Navalnyj för knappt ett år sedan fick EU:s Sacharovpris sa hans dotter Daria Navalnaja som å hans vägnar tog emot priset att ”de som förespråkar pragmatiska relationer med diktatorer borde öppna historieböckerna och förstå att pacificering av diktatorer och tyranner aldrig fungerar”.
I förhållandet till Ryssland har det ofta talats om så kallade nyttiga idioter. En nyttig idiot är en person som går andras ärenden utan att vara medveten om det.
Politikerna har blundat, det har funnits en tradition i Finland där man inte har velat tala om otrevliga saker eller vara bråkig
Laura Lodenius, Fredsförbundet
Nina Sinkko säger att vi inte har varit idioter, men att vi kanske har varit för snälla och väluppfostrade i vårt umgänge med vår östra granne.
– Finländare utgår ifrån att man kan lita på varandra, men den ryska grannen är inte pålitlig. Är man en idiot då man litar på andra och utgår ifrån att andra spelar med samma regler?
Man kan inte lita på ryssarna då man avtalar om någonting?
– Man kan lita på dem, men man måste vara medveten om att samhället förändras väldigt snabbt. Våra samarbetspartner har varit pålitliga vänner och vi har haft ett värdefullt samarbete, men de som finns längre ner är alltid rädda för makthavarna.
Nina Sinkko anser att man inte kan lita på dem som styr Ryssland. Men kan man lita på rädda människor?
– Det är väldigt svårt för de har levt i skräck i många år, säger Nina Sinkko.
Hon påminner om att folkrörelserna i Ryssland har omfattats av lagen om utländska agenter i snart tio år. De första åtalen på basis av lagen väcktes i början av 2013.
”De som personligen har jobbat för gasledningen har varit naiva”
Inte heller människorättsorganisationen Amnesty har gått fri från kritik under Ukrainakriget.
Den ukrainska regeringen har anklagat Amnesty för att gå Rysslands ärenden. Det här efter att Amnesty i en rapport anklagade Ukraina för att ha brutit mot krigets lagar. Amnesty bad snabbt om ursäkt för hur saken hade presenterats, men vidhöll att organisationen hade rätt i sak.
De som förespråkar pragmatiska relationer med diktatorer borde öppna historieböckerna och förstå att pacificering av diktatorer och tyranner aldrig fungerar
Aleksej Navalnyjs dotter Daria Navalnaja
Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson tror inte att vi finländare överlag har varit nyttiga idioter, men en del aktörer kan i vissa situationer ha varit det.
– Det är svårt att ge en svartvit bedömning. Det att man vill främja goda relationer till en granne som alltid finns där det är nog aldrig helt fel, säger Johansson.
Men Frank Johansson konstaterar att det gick fel i fallet Nordstream eftersom de finländska beslutsfattarna inte tänkte tillräckligt mycket på att majoritetsägaren Gazprom är ett statsägt ryskt bolag som styrs politiskt.
– De som personligen har jobbat för gasledningen har varit naiva då de inte har insett att det har funnits faror, konstaterar Johansson.
”Uniperaffären borde aldrig ha gjorts”
Frank Johansson klassar de som jobbat för Nordstreamrören som naiva. Domen över Fortums Uniperäventyr är ännu hårdare. Johansson säger att projektet får ett underkänt betyg.
– Fortums ledning borde ha insett att verksamheten består av fossila kraftverk som borde köras ner och att det stora ryska ägandet i Gazprom hör ihop med människorättskränkningar. Det är en affär som aldrig borde ha gjorts, säger Johansson.
Har finska staten indirekt varit med och finansierat ryska människorättskränkningar?
– Det är kanske att gå för långt eftersom den finska staten har varit mycket noga med att det är bolagets styrelse och operativa ledning som fattar besluten, resonerar han.
Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius är försiktig då hon kommenterar de finländska affärerna med Ryssland. Hon säger att det kanske ligger lite i vår folksjäl att försöka vara alla till lags.
– Kanske man har slutit sina ögon för att det har varit i ens intresse, filosoferar Lodenius.
Har våra politiker medvetet slutit sina ögon?
– Det har en del gjort. Det har funnits en tradition i Finland där man inte har velat tala om otrevliga saker eller vara bråkig, säger Lodenius.
Finns det några alternativ då du sitter på kanten till en vulkan?
– Jag har många gånger funderat på vad som alternativet skulle ha varit till den efterkrigstida politiken. Jag vet inte vad som skulle ha varit alternativet för att återuppbygga Finland efter kriget, säger hon.
”Finland fegar ut om människorättskränkningar i Turkiet”
Kontakterna till Ryssland körs nu stadigt ner, men nya utmaningar står framför oss.
Frank Johansson anser att Finland fegar ur då det gäller att stå för rättsstatsprincipen och påtala människorättskränkningar i Turkiet.
Finland har tidigare hört till de mer aktiva då det gäller att reagera då oppositionella har gripits i Turkiet, bedömer Johansson. Då hans kollegor på Amnesty har åtalats av den turkiska regimen så har Finland varit aktivt i såväl FN- som EU-sammanhang.
– Under det senaste halvåret har Finland inte velat reta upp den turkiska regeringen därför att det kan påverka hur Turkiet förhåller sig till ett finländskt Natomedlemskap, kommenterar Johansson.
Hur ser du på moralen i det här?
– Inte skulle jag ge riktigt fulla poäng för det, svarar han.
Är man inte tvungen att göra politiska eftergifter för landets bästa?
– Jag tror att det handlar om en skala. Antingen kan du vara helt samvetslös och skita i moralen och bara främja dina nationella intressen eller så kan du strunta i de nationella intressena och agera någon form av världssamvete. Jag tror inte att någondera är idealisk för en stats- eller företagsledning utan det handlar om att hitta en gyllene medelväg.
Det finns 70-talister som har dåligt samvete över vad de har gjort i sin ungdom och överför det på dagens generation av beslutsfattare som med nöd och näppe var födda på 70-talet
Laura Lodenius, Fredsförbundet
Vi slutar där vi började – det vill säga i moralfrågan. Finns det smutstvätt att ta tag i?
Laura Lodenius på Fredförbundet konstaterar att hela det europeiska fredsbygget vilar på tanken om ömsesidigt beroende. Hela logiken bakom EU-samarbetet är att man krigar mindre om man har mera ekonomiskt samarbete.
När vi tittar tillbaks finns det något behov av att tvätta smutstvätt?
– Det är lite en generationsfråga. Det finns 70-talister som har dåligt samvete över vad de har gjort i sin ungdom och överför det på dagens generation av beslutsfattare som med nöd och näppe var födda på 70-talet. Jag tycker inte att dagens beslutfattare kan ställas till svars för vad som gjordes för tjugo eller trettio år sedan.