Enligt planen ska cirka 15 000 ukrainska soldater utbildas på unionens område med start i november. Beslutet är historiskt eftersom bara enskilda länder, som till exempel Frankrike, Storbritannien och Tyskland, tidigare har stått för motsvarande militärträning.
– Jag tror att träningsmissionen är mycket viktig, kommenterade utrikesminister Pekka Haavisto under en presskonferens från Luxemburg där mötet hölls.
Han påpekade samtidigt att Finland redan har varit med om den utbildning som den brittiska militären har ordnat.
Det hela förverkligas ändå inte utan inre spänningar. Ukraina hade ursprungligen bett om militärutbildning i ett grannland, men Tyskland godkände inte att underställas polsk kommando på grund av de politiska spänningarna mellan Berlin och Warszawa.
Därför gör man en uppdelning där 12 000 soldater utbildas i Polen, och cirka 2 800 får specialutbildning i Tyskland.
Finland kommer att delta i utbildningsprojektet
Det är ännu inte helt klart vilka de olika medlemsländernas olika insatser kommer att vara.
– Vi har ännu inte fattat något beslut om vår egen roll, men jag är säker på att vi kommer att vara med i missionen, konstaterade utrikesminister Haavisto.
Den danska utrikesministern Jeppe Kofod sa inför mötet att det är ett historiskt steg också för Danmark, som efter en folkomröstning i somras nu ska ingå i EU:s försvarssamarbete.
I det sjätte hjälppaketet till Ukraina ingår också ytterligare 500 miljoner euro från den så kallade Europeiska fredsfaciliteten som är öronmärkta för vapen och militär utrustning.
Det är den fond som gör det möjligt att kringgå det faktum att EU:s budget inte kan användas för direkt militärhjälp. Sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina startade i februari har fonden stått för 3,1 miljarder euro i vapenhjälp till den ukrainska parten.
Sanktioner mot Irans sedlighetspolis på grund av våldet
Också läget i Iran fanns på utrikesministrarnas agenda, och kommissionsordförande Ursula von der Leyen hade redan tidigare påpekat att det behövs åtgärder mot de som är ansvariga för förtrycket av iranska kvinnor.
Såväl USA och Kanada som Storbritannien har infört sanktioner mot Iran som en reaktion på det brutala våld som i över en månads tid har riktats mot de som protesterar mot Mahsa Aminis död.
Utrikesministrarna gav grönt ljus för att dra in visum och frysa tillgångar för ytterligare 11 individer och fyra enheter, bland dem den så kallade sedlighetspolisen och två av dess frontfigurer, informationsministern, delar av det iranska revolutionsgardet och den nationella polisen.
Listan uppges ändå ha sammanställts före den dramatiska branden i Teherans ökända Evinfängelse, och mötet fattade inte heller beslut om åtgärder på grund av misstankarna om att Iran förser Ryssland med dödliga drönare för uppdrag i Ukraina.
Den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba medverkade från ett skyddsrum, och uppmanade EU att införa sanktioner mot Iran också på grund av drönarna, bara timmar efter att Kiev imorse på nytt utsattes för nya drönarattacker.
– Iran har hittills förnekat att landet skulle ha levererat dem, påpekade utrikesminister Haavisto men bedömde att sanktioner kan komma på fråga speciellt om man lyckas verifiera vilka vägar och från vilka instanser i Iran de dödliga drönarna kommer från.